tillväxtavtalen
Skriftlig fråga 2001/02:504 av Larsson, Maria (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-01-10
- Anmäld
- 2002-01-15
- Besvarad
- 2002-01-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 januari
Fråga 2001/02:504
av Maria Larsson (kd) till statsrådet Ulrica Messing om tillväxtavtalenExpertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, har levererat en rapport om partnerskapen i de regionala tillväxtavtalen, Ds 2001:59. Dessa har granskats dels ur effektivitetssynpunkt, dels ur demokratisynpunkt.
Man konstaterar i rapporten att partnerskapens inflytande har varit mycket begränsat.
Vidare har regeringens formella krav styrt partnerskapens arbete på ett sätt som krånglat till processen och gjort den ineffektiv. Möjligheten att utkräva ansvar försvåras också i partnerskapsmodellen.
Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga till statsrådet Ulrica Messing:
Avser statsrådet vidta några förändringar i den nya omgång tillväxtavtal som ska tecknas, med anledning av ESO-rapportens negativa slutsatser om partnerskapen vad avser såväl effektivitet som demokrati?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:504 besvarad av statsrådet Ulrica Messing
den 16 januari
Svar på fråga 2001/02:504 om tillväxtavtalen
Statsrådet Ulrica Messing
Maria Larsson har frågat mig om jag avser att vidta några förändringar i den nya omgång av regionala tillväxtavtal som ska tecknas. Anledningen är de slutsatser om partnerskapsmodellen som presenterats i en rapport om tillväxtavtalen från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO (Ds. 2001:59).
Den studie om partnerskapen i de regionala tillväxtavtalen som ESO har låtit genomföra är avgränsad till två av Sveriges 21 län, Kalmar och Kronoberg. Det är därför svårt att dra alltför långtgående, generella slutsatser när det gäller värdet av partnerskap som arbetsform för att åstadkomma regional tillväxt. Partnerskap utgör en av hörnstenarna i planering och genomförande av EG:s strukturfondsprogram. Medlemskapet i EU utgör således en viktig anledning till att arbetssättet har införts i den svenska regionala utvecklingspolitiken. På samma gång kan man konstatera, vilket också görs i den teoretiska delen av rapporten, att allt fler beslut växer fram i nätverk i vilka såväl statliga som kommunala och privata aktörer deltar. Författaren till rapporten menar bl.a. att i statens förändrade roll ligger som en allt viktigare uppgift att agera i nätverk och att skapa arenor där såväl offentliga som privata aktörer kan mötas. De regionala partnerskapen utgör ett exempel på sådana arenor.
Mot den bakgrunden, EU-medlemskapet och nätverkens ökade betydelse, kommer regeringen att aktivt vidareutveckla partnerskapsmodellen som ett verktyg för regional utveckling. Regeringen bedömer att förslaget om ändrad ansvarsfördelning på regional nivå (prop. 2001/02:7, bet. 2001/02:KU7), som bl.a. innebär att rollerna tydliggörs, kommer att underlätta ett nätverksorienterat arbetssätt.
En nyckelfråga att arbeta vidare med är sammansättningen och bredden i partnerskapen. Andelen kvinnor som är med måste öka avsevärt i förhållande till dagens situation. Värdet av mångfald ska lyftas fram. Dialogen mellan offentligt och privat bör fördjupas. Ungdomar, personer med invandrarbakgrund, personer med funktionshinder, företrädare för ideella föreningar m.fl. ska på olika sätt uppmuntras att delta i ökad grad.
Partnerskapens roll bör även fortsättningsvis vara att fungera som arenor för samverkan och samråd kring innehållet i gemensamt prioriterade insatser för regional utveckling. Besluten om finansiering bör även framdeles tas av respektive part utanför samverkan i partnerskapet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.