Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

tillståndsgivningen för 3 G-nät

Skriftlig fråga 2001/02:1371 av Enochson, Annelie (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-06-20
Besvarad
2002-08-06
Anmäld
2002-09-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 juni

Fråga 2001/02:1371

 av Annelie Enochson (kd) till näringsminister Björn Rosengren om tillståndsgivningen för 3 G-nät

Regeringen har genom Post- och Telestyrelsen, PTS, i december 2000 givit fyra mobiltelefonioperatörer tillstånd att bygga ut nät för tredje generationens mobiltelefoni. Kraven är att mer än 99,8 % av befolkningen ska ha tillgång till nätet inom tre år och att varje operatör ska uppnå minst 30 % täckning med egen utrustning.

Däremot ställdes inga krav vid tillståndsgivningen på hänsyn till natur- och kulturvärden eller på samutnyttjande operatörer emellan. Därför gav regeringen i januari 2001 ett uppdrag till Boverket att belysa vilken inverkan en utbyggnad av det nya mobiltelenätet kan få för främst natur- och kulturvärdena. Även samordningsmöjligheter eller samordningsproblem skulle belysas.

Boverket skriver i sin rapport från maj 2001 att det kan komma att uppstå konflikter med natur- och kulturvärdena om operatörerna inte samnyttjar sina master.

Handläggningen av nätutbyggnaden har därmed skett i fel ordning. De planeringsmässiga behoven och riskerna utreddes först efter det att villkoren för operatörerna fastställts. Bristen hos tillståndsgivningen visar sig nu också i att de krav som faktiskt ställdes, gällande tidplan, knappast kommer att uppfyllas.

Vilka åtgärder avser näringsministern att vidta för att i grunden utvärdera tillståndgivningen för byggandet av nät för tredje generationens mobiltelefoni?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1371 besvarad av statsrådet Mona Sahlin

den 6 augusti

Svar på fråga 2001/02:1371 om tillståndsgivningen för 3 G-nät

Statsrådet Mona Sahlin

Annelie Enochson har frågat näringsministern vilka åtgärder han avser att vidta för att i grunden utvärdera tillståndsgivningen för byggandet av nät för tredje generationens mobiltelefoni. Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågan.

Det är riktigt att PTS inte ställde krav vad gäller samutnyttjande vid tillståndsgivningen. PTS hanterar tillståndsgivning för mobila teletjänster i enlighet med telelagen eller lagen om radiokommunikation.

Som Annelie Enochson nämner gav regeringen i januari 2001 Boverket i uppdrag att belysa bl.a. vilken inverkan en utbyggnad av mobiltelenätet kan få för främst natur- och kulturvärden. Boverket framhåller i sin rapport bl.a. vikten av att telemaster samutnyttjas med hänsyn till natur- och kulturvärden. Boverkets rapport innehåller inte några förslag till åtgärder från regeringens sida.

Regeringens inställning är att samverkan kring infrastruktur kan vara positiv för samhället förutsatt att den sker på ett icke-konkurrenssnedvridande sätt. Det finns exempel på länder där staten begränsar operatörernas rätt att samutnyttja infrastruktur. I Sverige finns inga telepolitiska begränsningar i rätten att samutnyttja t.ex. master eller byggnader. Däremot är kravet att varje 3 G-operatör ska uppnå täckningskravet med minst 30 % egen radioinfrastruktur, dvs. de "intelligenta" nätdelarna såsom radiokommunikationsanläggningen och antennerna.

Post- och telestyrelsen (PTS) har på olika sätt försökt undanröja hinder för samutnyttjande av infrastrukturen. Så t.ex. har man tillsammans med Kommunförbundet försökt få till stånd ett samarbete mellan operatörerna på frivillig grund. I samarbete med Boverket och Kommunförbundet utarbetade PTS ett förslag till avsiktsförklaring, inbegripet ersättning för upplåtelse av infrastruktur, mellan operatörerna och Kommunförbundet. Denna har emellertid inte undertecknats av samtliga parter.

Däremot har en branschgemensam policy för utbyggnaden av mobilnät utarbetats inom IT-Företagen där flertalet av operatörerna är medlemmar. Policyn har formulerats utifrån olika aspekter på information till myndigheter och allmänhet samt miljö- och strålskyddsaspekter.

Bl.a. PTS, Boverket, länsstyrelserna och Kommunförbundet har genomfört särskilda informationsåtgärder genom informationsmaterial, kursdagar och möten för att underlätta hanteringen av bygglovsansökningar. Syftet är att underlätta för operatörerna att samverka med varandra och med kommuner och länsstyrelser, i syfte att ge myndigheterna tidigt och så fullständigt underlag som möjligt för ärendehandläggningen.

Plan- och bygglagen kräver bygglov för telemaster. Detta tillhör således den kommunala kompetensen. Oavsett operatörernas inställning har kommunerna i ärenden om bygglov för master ofta att göra en avvägning mellan å ena sidan det intresse som talar för bygglov, t.ex. behovet av en mast, och å andra sidan sådana intressen som talar mot att bygglov lämnas, t.ex. att området är känsligt från natur- eller kulturvårdssynpunkt. Vid en bedömning av behovet av en mast kan det ha betydelse om det finns någon annan mast i området som kan användas eller om den mast som ansökan gäller är avsedd att användas av fler än en operatör.

Vad gäller samutnyttjande av infrastruktur aktualiserar det bl.a. fastighetsrättsliga och egendomsrättsliga aspekter. Både telelagen och lagen om radiokommunikation ses för närvarande över. Ett delbetänkande från utredningen om elektronisk kommunikation lämnades till regeringen den 8 juli i år.

Det är min förhoppning att samutnyttjande av master snarast kommer till stånd på kommersiella villkor. Det finns även andra än operatörerna som innehar betydande samhällelig infrastruktur t.ex. Teracom, Vattenfall och Svenska Kraftnät.

Jag vill betona att varken regeringen eller PTS har ställt några förhandskrav avseende befolkningstäckning för 3 G-infrastrukturen. Operatörernas egna utfästelser ligger till grund för tillståndsvillkoren. Utfästelserna som gjordes i ansökningarna var utslagsgivande och måste förmodas vara gjorda utifrån marknadsmässiga bedömningar. Jag utgår ifrån att operatörerna lever upp till gjorda utfästelser.

Som Annelie Enochson säger var utfästelserna från operatörerna om befolkningstäckning och utbyggnadstakt mycket omfattande. Detta ställer särskilda krav på kommunernas handläggning av bygglovsärenden eftersom det har kommit in en stor mängd nya ansökningar.

Jag kan därför inte hålla med Annelie Enochson om att det allmänna inbjudningsförfarandet i sig som PTS har tillämpat skulle vara orsaken till det fall att en UMTS-tillståndshavare inte förmår leva upp till de täckningsåtaganden denne har gjort inom utsatt tid.

Vad gäller utvärdering av tillståndsgivningen innefattar utredningen om elektronisk kommunikation att ge förslag till lämpligt förfarande för tillståndsgivning av radiofrekvenser.

Att så många som möjligt ska få tillgång till informationssamhällets nya tjänster, både företag och enskilda personer, är en viktig samhällelig angelägenhet och en prioriterad fråga för regeringen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.