tillgängligheten i sjukvården
Skriftlig fråga 2004/05:1963 av Nordlund, Harald (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-06-29
- Besvarad
- 2005-07-13
- Anmäld
- 2005-09-13
- Svar anmält
- 2005-09-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 juni
Fråga 2004/05:1963
av Harald Nordlund (fp) till statsrådet Ylva Johansson om tillgängligheten i sjukvårdenEnligt en jämförelse av sjukvårdssystemen i tolv europeiska länder ur patientens synvinkel håller svensk sjukvård högsta medicinska kvaliteten. Jämförelsen finns i den första versionen av Eurohealth Consumer Index. Vid en sammanvägning av samtliga undersökta indikatorer hamnar Sverige emellertid på fjärde plats. Den dåliga tillgängligheten är den främsta förklaringen till att sammanvägningen blir avsevärt sämre än kvaliteten.
Det torde vara uppenbart för de flesta att det i svensk sjukvård krävs mycket nytänkande. Finns det då inte utrymme för sådant? Utrymmet finns nog, men stimulansen saknas. Det politiska systemet måste på ett bättre sätt utnyttja professionen i fråga om att finna nya lösningar och det politiska systemet måste avstå från att fatta beslut, som hindrar nytänkande.
Många har uppfattningen att den så kallade stopplagen, det vill säga de bestämmelser om driftsformer för offentligt finansierade sjukhus som nyligen införts i hälso- och sjukvårdslagen, kommer att få en hämmande effekt.
Min fråga:
Om det visar sig att de nyligen införda lagbestämmelserna medför att effektivisering och utveckling hämmas ytterligare, är statsrådet då beredd att vidta åtgärder för att ompröva dessa?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1963 besvarad av Ylva Johansson
den 14 juli
Svar på fråga 2004/05:1963 om tillgängligheten i sjukvården
Statsrådet Ylva Johansson
Harald Nordlund har frågat mig om jag är beredd att vidta åtgärder för att ompröva de nyligen införda lagbestämmelserna om driftsformer för offentligt finansierade sjukhus om dessa medför att effektivisering och utveckling hämmas ytterligare.
Regeringen har ett nationellt ansvar för att hälso- och sjukvården även fortsättningsvis bärs upp av ett allmänt och samhälleligt intresse. För att kunna säkerställa den höga nivån på den svenska hälso- och sjukvården anser jag att det är nödvändigt att reglera entreprenörsdrift av offentligt finansierade sjukhus.
Den av riksdagen antagna lagen om driftsformer för offentligt finansierade sjukhus uppställer, i huvudsak, två enkla regler. Dels ska offentligt finansierade sjukhus som drivs på entreprenad inte kunna ta emot patienter vars vård finansieras med privata medel. En risk finns annars för att gräddfiler inom vården uppstår. Dels ska de skattemedel som finansierar sjukhus utlagda på entreprenad inte kunna omvandlas till utdelningsbar vinst till ägarna. Upparbetad vinst måste stanna kvar i verksamheten för att utveckla denna.
Lagen om driftsformer för offentligt finansierade sjukhus har tillkommit för att säkerställa principerna om ett solidariskt finansierat hälso- och sjukvårdssystem som är tillgängligt för alla. Det effektiviserings- och utvecklingsarbete som sker inom hälso- och sjukvården kommer inte att påverkas. Ett exempel på pågående utvecklingsarbete är den vårdgaranti som införs från och med den 1 november i år och som kommer att stärka patientens ställning och förbättra tillgängligheten i vården. Garantin omfattar all behandling inom landstingens planerade vård och innebär att patienten ska få behandling inom 90 dagar från det att ett beslut om behandling fattats. Sammanfattningsvis kan jag inte se något behov av att nu eller i framtiden vidta några åtgärder med anledning av den nya lagen om driftsformer för offentligt finansierade sjukhus.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.