Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

tillgången på el

Skriftlig fråga 1999/2000:781 av Husmark Pehrsson, Cristina (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-03-31
Anmäld
2000-04-04
Besvarad
2000-04-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 mars

Fråga 1999/2000:781

 av Cristina Husmark Pehrsson (m) till miljöminister Kjell Larsson om tillgången på el

Skåne har i år haft en mild vinter, med undantag för några få dagar i januari. Under dessa dagar steg dock energiförbrukningen ordentligt; samtliga kärnkraftverk (utom Barsebäck) var i full gång och vattenmagasinen utnyttjades maximalt. Svenska kraftnät varnade samtidigt för effektbrist och priset på elektricitet steg kraftigt.

Sveriges importberoende har ökat betydligt, inte minst vid ökad elförbrukning, och det är i Sydsverige som riskerna är störst för effektbrist. Detta gör att importen av dansk kolkraftsenergi måste öka än mer, samtidigt som konsumenten riskerar att få betala ett högre pris. Nu varade kylan endast några få dagar. Hade kylan hållit i sig så skulle dock prisökningen, som var betydande, ha slagit igenom också för gemene man. Risken för effektbrist hade då också blivit akut.

Regeringens problem avseende dagens energipolitik är betydande. Detta gäller såväl kortsiktigt, som vid stark kyla eller för lite nederbörd, men också på lång sikt. Vi är i dag, enligt många, lika långt ifrån en stabil elförsörjning som vi var innan kärnkraften kom för 20 år sedan. Möjligheten att ersätta kärnkraften ligger fortfarande långt in i framtiden.

Avser miljöministern lugna oroliga familjer och säga att en eventuell elbrist, till följd av stängningen av Barsebäck, inte kommer att öka elkostnaderna?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:781 besvarad av näringsminister Björn Rosengren

den 5 april

Svar på fråga 1999/2000:781 om tillgången på el

Näringsminister Björn Rosengren

Cristina Husmark Pehrsson har frågat miljöministern om han tänker lugna oroliga familjer och säga att en eventuell elbrist, till följd av stängningen av Barsebäck, inte kommer att öka elkostnaderna. Fördelningen av arbetet inom regeringen är sådan att det är jag som ska svara på den frågan.

Jag vill inledningsvis påminna om att riksdagen redan 1980, strax efter folkomröstningen, uttalade att "kärnkraften ska avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för att upprätthålla sysselsättning och välfärd". Denna princip har sedan vid varje energipolitiskt beslut åter slagits fast av regering och riksdag.

Enligt 1991 års riktlinjer för energipolitiken ska takten i kärnkraftsavvecklingen avgöras av resultaten av hushållningen med el, tillförseln av el från miljöacceptabel kraftproduktion och möjligheterna att bibehålla internationellt konkurrenskraftiga elpriser. 1997 års energipolitiska beslut innebär att de energipolitiska riktlinjerna i 1991 års uppgörelse ligger fast. Dessa politiska ställningstaganden innebär att kraftigt höjda elpriser som en följd av avvecklingen av kärnkraften inte kommer att accepteras av något parti i riksdagen.

Vi får inte glömma att elmarknaden i Sverige är konkurrensutsatt och att priset på el bestäms av utbud och efterfrågan. I ett system med stor andel vattenkraft, som i Sverige, och ett klimat som gör att behovet av ljus och värme varierar under året, så är det naturligt att även elpriset varierar. Jag vill i detta sammanhang påpeka att priserna på elmarknaden inte påverkades av stängningen av den första reaktorn i Barsebäck.

Den planenliga stängningen av Barsebäck innebär att tillgänglig effekt i södra Sverige minskar med 600 MW. Detta är enbart en femtedel av den totala avställda produktionskapaciteten. På den integrerade nordiska elmarknaden utnyttjas våra gemensamma produktionsresurser effektivare. Det gör att behovet av reservkapacitet minskar. De produktionsanläggningar som avvecklats eller lagts i malpåse är i första hand oljeeldade kraftverk som på grund av sina höga driftskostnader, utnyttjats endast vid höglastsituationer, dvs. i många fall några enstaka timmar per år.

I regleringsbrevet för 2000 till Affärsverket svenska kraftnät har regeringen specificerat affärsverkets ansvar vad gäller tillgången på el vid höglast i det svenska elsystemet. Två nya mål har införts för verksamheten. För det första ska Svenska kraftnät bevaka tillgången på höglastkapacitet i det svenska elsystemet och förmedla relevant information till marknadens aktörer. För det andra ska Svenska kraftnät utveckla marknadsinstrument som kan bidra till att säkra tillgången på effekt vid toppbelastning.

Jag vill avslutningsvis betona att uppdraget till Svenska kraftnät är mycket betydelsefullt för elmarknadens fortsatta utveckling. Självklart måste försörjningstryggheten säkras men detta måste i första hand ske på marknadsmässiga villkor.

Sammantaget kan alltså konstateras att några höjda elpriser till följd av stängningen av Barsebäck inte kommer att accepteras. Detta är också de lugnande ord som jag kan ge till frågeställaren, oroliga familjer och inte minst den inhemska industrin.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.