tillgång till Turkiets ottomanska arkiv

Skriftlig fråga 2004/05:1279 av Enochson, Annelie (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-03-18
Inlämnad
2005-03-18
Besvarad
2005-03-22
Svar anmält
2005-03-22
Besvarad
2005-03-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 18 mars

Fråga 2004/05:1279

av Annelie Enochson (kd) till utrikesminister Laila Freivalds om tillgång till Turkiets ottomanska arkiv

Den turkiska regeringen har på senare tid aviserat att arkiv från den ottomanska tiden ska öppnas. Beslutet är mycket viktigt för alla de som vill bringa klarhet i folkmordet på kristna assyrier/syrianer, kaldéer och armenier som det ottomanska väldet genomförde 1915.

Södertörns högskola, med professor David Gaunt i spetsen, har i enlighet med den turkiska regeringens löften på flera olika sätt försökt få ut dokument för att bedriva forskning kring tiden runt 1915. Alla försök har misslyckats.

Till yttermera visso har personer som besökt de turkiska arkiven gripits och förhörts av turkisk polis. Polisen har velat veta varför dessa personer begärt ut olika dokument.

Professor Gaunt och Södertörns högskola vände sig till den svenska parlamentariska kommittén Svenska stödkommittén för mänskliga rättigheter i Turkiet (SSKT) för att få hjälp. SSKT besökte Turkiet tidigt i november 2004 och överlämnade till den turkiske utrikesministern med ansvar för mänskliga rättigheter, Mehmet Elkatmis, en lista på de dokument man ville ha tillgång till. Vi skriver mars 2005 och ännu har SSKT inte fått något som helst svar eller meddelande från den turkiska regeringen.

Vilka åtgärder tänker utrikesminister Freivalds vidta för att den turkiska regeringen ska leva upp till sina löften om fri tillgång till de ottomanska arkiven?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1279 besvarad av Laila Freivalds

den 22 mars

Svar på fråga 2004/05:1279 om tillgång till Turkiets ottomanska arkiv

Utrikesminister Laila Freivalds

Annelie Enochson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att den turkiska regeringen ska leva upp till sina löften om fri tillgång till de ottomanska arkiven.

De tragiska händelserna mellan 1915 och 1923 förmörkar ännu relationerna mellan såväl Turkiet och Armenien, som mellan Turkiet och assyrier/syrianer och kaldéer. Det vore ytterst värdefullt om en mer gemensam syn på dessa händelser kunde komma till stånd. Den turkiska regeringen har, liksom alla regeringar, ett ansvar att uppmuntra och underlätta historisk forskning och ge friast möjlig tillgång till historiska arkiv. För att nå ökad ömsesidig förståelse och för att komma närmare en gemensam syn fordras total öppenhet och samarbete inom historievetenskap och i den offentliga diskussionen.

Turkiska myndigheter har också förklarat att de osmanska arkiven nu är öppna. Samtidigt reses frågetecken om den faktiska tillgängligheten. Annelie Enochson anför några sådana i sin fråga.

Det är främst Turkiet självt som kan bidra till att skingra den oklarhet som råder kring öppenheten. Positiva tecken kan också skönjas i denna riktning. Den turkiska regeringen har föreslagit en opartisk studie om händelserna, och att historiker från bägge sidor ska studera såväl de osmanska som de armeniska arkiven. Mellan grupper i det civila samhället, historiker och i näringslivet finns också under senare tid ett närmande som kan bidra till att bereda vägen på politisk nivå. Jag välkomnar detta.

EU-kommissionen konstaterar också i sin rapportering om Turkiet att utsikterna om ett EU-medlemskap bör leda till förbättrade relationer med Armenien och en försoning kring händelserna 1915@1923.

Sverige kommer att fortsätta verka för att Turkiet ska kunna uppfylla kraven för EU-medlemskap. Det är min övertygelse att vi därigenom också bidrar till en ökande öppenhet och fri debatt i det turkiska samhället. Detta ökar också förutsättningarna för en positiv utveckling i frågan om en gemensam historiesyn mellan Turkiet och Armenien, och mellan Turkiet och assyrier/syrianer och kaldéer.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.