Tillgång till särläkemedel
Skriftlig fråga 2021/22:756 av Barbro Westerholm (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-13
- Överlämnad
- 2022-01-13
- Anmäld
- 2022-01-14
- Svarsdatum
- 2022-01-26
- Sista svarsdatum
- 2022-01-26
- Besvarad
- 2022-01-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Jag har under ett antal år ställt frågor till regeringen om tillgången till särläkemedel för patienter med sällsynta diagnoser. Svaret har blivit att regeringen arbetar med frågan på basis av utredningar som gjorts, bland annat om forskning, prissättning och subventionering.
Eftersom Europeiska läkemedelsmyndigheten prioriterar godkännandeprocessen för särläkemedel och satsar resurser på att tillgången på läkemedel som kan godkännas därför att nyttan överstiger riskerna utan dröjsmål är det bekymmersamt att svenska patienter, till skillnad från patienter med samma sällsynta diagnos i ett antal andra EU-länder, inte får tillgång till godkända läkemedel därför att de anses för dyra i förhållande till sin effekt. Just nu handlar det om ett läkemedel för behandling av cystisk fibros men också duchennes muskeldystrofi.
Erfarenheter från andra EU-länder som har löst finansieringsproblematiken borde kunna tas till vara. Det är etiskt problematiskt att svenska patienter undandras godkända läkemedel av kostnadsskäl. Det ska påpekas att det inte bara är patienterna med sällsynta diagnoser som påverkas av det rådande förhållandet i Sverige utan också deras nära och kära.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Om och när kan regeringen komma med förslag till ändring av finansieringen av särläkemedel så att de även kan komma svenska patienter till del?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:756 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2021/22:756 av Barbro Westerholm (L) Tillgång till särläkemedel och fråga 2021/22:771 av Karin Rågsjö (V)
Subvention av dyra läkemedel
Barbro Westerholm har frågat mig om och när regeringen kan komma med förslag till ändring av finansieringen av särläkemedel så att de även kan komma svenska patienter till del. Karin Rågsjö har frågat mig vad jag avser att göra för att de med svår sjukdom som kräver dyr medicinsk behandling ska få det. Jag har valt att besvara frågorna i ett gemensamt svar.
Regeringens målsättning är att alla patienter ska erbjudas god vård efter behov på lika villkor. Det inkluderar givetvis bra läkemedel. Under de senaste åren har staten ökat anslaget för läkemedelsförmånerna, från 25,9 miljarder kronor 2017 till 34,4 miljarder kronor 2022. Syftet med ökningen är bland annat att möta den snabba utvecklingen av och tillgången till nya läkemedel. Samtidigt är det regionerna som har det slutgiltiga ansvaret för införande av läkemedel.
Flera insatser har vidtagits för att underlätta ett ordnat och jämlikt införande av nya läkemedel. Arbetet involverar bland andra flera myndigheter, samtliga regioner, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), läkemedelsföretag och patientorganisationer. Exempelvis har regionerna bildat Rådet för nya terapier, NT-rådet. Rådet utser de läkemedel som ska omfattas av ordnat införande och lämnar rekommendationer till regionerna om läkemedelsanvändning. Som underlag för rekommendationerna använder NT-rådet bl.a. principerna i den etiska plattform som antagits i riksdagen och hälsoekonomiska kunskapsunderlag från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV).
Läkemedelsföretagen har här ett stort ansvar att förse TLV med de underlag som myndigheten behöver för att bedöma läkemedlets värde och samhällsnytta i förhållande till dess kostnader. TLV utvecklar även den s.k. värdebaserade prissättningen genom att skapa förutsättningar för regionerna och läkemedelsföretagen att ingå överenskommelser i syfte att möjliggöra tidig introduktion av nya, bra och kostnadseffektiva läkemedel.
Vilka läkemedel som ska omfattas av läkemedelsförmånerna styrs av lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. och beslutas av Nämnden för läkemedelsförmåner som är ett särskilt beslutsorgan inom TLV. Detta innebär tillämpning av lag och därmed något som jag inte kan uttala mig om.
Sammanfattningsvis följer regeringen den viktiga frågan om en likvärdig tillgång till läkemedel i hela Sverige.
Stockholm den 26 januari 2022
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.