Tillgång till läkemedel i fattiga länder
Skriftlig fråga 2007/08:399 av Linde, Hans (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-11-30
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2007-11-30
- Besvarad
- 2007-12-12
- Svar anmält
- 2007-12-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2007/08:399 Tillgång till läkemedel i fattiga länder
av Hans Linde (v)
till statsrådet Ewa Björling (m)
I TRIPS-avtalet fastställs de handelsrelaterade aspekterna av immaterialrätt, med andra ord frågor om patent, copyright med mera. 2001 antogs Dohadeklarationen om TRIPS-avtalet som möjliggör för fattiga länder att kringgå vissa handelsregler och utfärda tvångslicenser med syfte att säkra tillgången till läkemedel och värna folkhälsan. Detta har inneburit att en stat haft möjlighet att producera patentskyddade läkemedel utan patentinnehavarens godkännande. Sveriges regering och riksdag har tidigare stött denna möjlighet.
I början av året utfärdade den thailändska regeringen tvångslicenser, i enlighet med regelverket, för tre olika läkemedel, med syfte att tillhandahålla gratis läkemedel åt thailändska patienter inom ramen för landets hälsoprogram. Läkemedelsföretaget Abbott svarade med att dra tillbaka ansökningar för registrering av en rad läkemedel på den thailändska marknaden, bland annat viktiga hivläkemedel. EU:s handelskommissionär Peter Mandelson har samtidigt ifrågasatt den thailändska regeringens användning av tvångslicenser i landet. Det är uppseendeväckande att en representant för EU ifrågasätter ett lands möjligheter att använda sig av de tydliga undantag som finns inom TRIPS-avtalet för att säkerställa sin befolknings tillgång till läkemedel och värna folkhälsan.
Jag vill därför fråga statsrådet:
Vilka initiativ avser statsrådet att ta för att Sverige som enskild stat och inom EU ska stödja möjligheten för fattiga länder att inom ramen för TRIPS-avtalet utfärda tvångslicenser med avsikt att tillhandahålla läkemedel för befolkningen?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:399 besvarad av Statsrådet Ewa Björling
Svar på fråga
2007/08:399 Tillgång till läkemedel i fattiga länder
Statsrådet Ewa Björling
Hans Linde har frågat mig vilka initiativ jag avser att vidta för att Sverige som enskild stat och inom EU ska stödja möjligheten för fattiga länder att inom ramen för TRIPS-avtalet utfärda tvångslicenser med avsikt att tillhandahålla läkemedel för befolkningen.
TRIPS-avtalet och folkhälsa liksom att öka tillgången till läkemedel för utvecklingsländer är mycket viktiga frågor där regeringen verkar aktivt i olika forum.
Sverige står bakom och har varit pådrivande när det gäller att slå fast att TRIPS-avtalet och dess flexibilitet kan och bör tillämpas på ett sätt som stöder WTO-medlemmars, särskilt utvecklingsländers, rätt att skydda folkhälsan och främja tillgången till läkemedel. Sverige har också aktivt stött det beslut inom WTO från år 2003 som gjort det möjligt att utfärda tvångslicenser för export av läkemedel till länder utan egna produktionsmöjligheter. En positiv utveckling är att Rwanda, som första land, i juli i år notifierade WTO att det avser att använda det nya systemet som importör av ett patenterat läkemedel mot hiv/aids. Kanadensiska myndigheter har utfärdat tvångslicens som tillåter produktionen av läkemedlet för export till Rwanda.
Möjligheten till tvångslicens för export enligt TRIPS-avtalet utgör ett handelspolitiskt bidrag, men utgör bara en liten del i den stora internationella insats som krävs. De viktigaste problemen är bristen på finansiella resurser, strukturella problem kring uppbyggnaden av hälsosystemen i de behövande länderna samt hur man ska garantera säkra läkemedel. I arbetet för att bekämpa hiv fäster Sverige störst vikt vid det förebyggande arbetet, som Sverige anser avgörande i kampen mot hiv och aids.
Sverige agerar inom EU för att stödja användningen av den flexibilitet som finns i TRIPS-avtalet för att underlätta länders rätt att skydda folkhälsan och öka tillgången till läkemedel. Inom EU har en förordning antagits för att genomföra överenskommelsen om tvångslicenser för export, vilket stötts från svensk sida. Genom denna har EU:s länder därmed också den praktiska möjligheten att tillämpa reglerna.
Sverige har även haft en aktiv roll, parallellt med diskussionerna i WTO, för framtagande av en EG-förordning om prisdifferentiering av läkemedel för att underlätta försäljning av läkemedel till lägre priser till utvecklingsländer.
Sverige är likaså engagerat i WHO:s arbete med hälsa, innovation och immaterialrättigheter, där en global strategi och handlingsplan utarbetas med förslag på åtgärder för att öka tillgången till läkemedel för utvecklingsländer. Sverige stöder också utvecklingsländerna genom tekniskt bistånd för att dessa till exempel ska kunna utarbeta nationell lagstiftning på immaterialrättsområdet. Tekniskt bistånd sker genom Patent- och registreringsverket direkt till länder eller via internationella och frivilligorganisationer.
I WHO:s och Unaids så kallade Three by Five-initiativ var målet att 3 miljoner hivsmittade människor skulle ha fått tillgång till mediciner som bromsar utvecklingen av aids till utgången av 2005. Tills nu har man nått ca 2,5 miljoner människor i de minst utvecklade länderna (LDC) och i lägre medelinkomstländer (LMIC). Detta ska jämföras med ca 240 000 människor 2001. Globala fonden mot aids, tbc och malaria och många andra givare har också gjort viktiga insatser på detta område.
Beträffande den särskilda situationen i Thailand har tvångslicenser utfärdats för att tillgodose Thailands egna behov, inte för att exportera läkemedel till länder som drabbats av folkhälsoproblem och som saknar produktionskapacitet enligt WTO-beslutet från 2003. Regeringen anser att när tvångslicenser ska användas är det viktigt att utfärdandet görs i enlighet med internationella åtaganden, i det här fallet TRIPS-avtalet. Till exempel ska tvångslicenser inte utfärdas systematiskt utan måste bedömas från fall till fall. I sammanhanget bör understrykas att det är av grundläggande betydelse att det finns ett fungerande immaterialrättssystem, för att stimulera forskning och utveckling av nya läkemedel. Detta är inte minst viktigt när det gäller antivirala medel mot hiv. Ett effektivt immaterialrättssystem bidrar också till teknologiöverföring till utvecklingsländer. Om tvångslicenser utfärdas i strid med internationella överenskommelser kan detta bland annat leda till att forskning och utveckling inte äger rum i den utsträckning som vore önskvärt när det gäller sjukdomar som framför allt drabbar utvecklingsländer.
Det som främst har oroat kommissionen och läkemedelsindustrin är att det från thailändsk sida uttalats att tvångslicenser anses kunna användas som rutinåtgärder. En annan fråga som har aktualiserats i samband med Thailands beviljande av tvångslicenser är den rätt patenthavaren har till ersättning som motsvarar det ekonomiska värdet av utnyttjandet enligt tvångslicensen.
Regeringen kommer att fortsätta att arbeta med att förbättra tillgången till läkemedel i utvecklingsländer i alla de forum och på de sätt som är möjligt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.