tillgång till juridisk hjälp
Skriftlig fråga 2002/03:1304 av Pehrson, Johan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-08-13
- Besvarad
- 2003-08-25
- Anmäld
- 2003-09-16
- Svar anmält
- 2003-09-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 augusti
Fråga 2002/03:1304
av Johan Pehrson (fp) till justitieminister Thomas Bodström om tillgång till juridisk hjälpSamhällets juridiska hjälp vid tvister eller brott kan ges i flera former. Särskilt viktigt är möjligheten till rättshjälp och rätten till en offentlig försvarare.
Samtidigt lider Sverige en brist på humanjurister, jurister med kompetens i bland annat familjrättsfrågor. Det innebär svårigheter för medborgarna att få den hjälp man kan behöva vid till exempel familjerättsmål eller i form av ett målsägandebiträde vid brottmål.
En bidragande orsak till detta kan vara bristerna i rättshjälpen. Rättshjälpen syftar till att hjälpa den som inte kan få rättsligt bistånd på annat sätt vid en process. Vidare kan nivån på den så kallade timtaxan för offentliga försvarare och målsägandebiträden bidra till att det är svårt att få en kvalitativ advokatverksamhet helt inriktad på brottmål att bli lönsam. Lägger man sedan till de relativt sett låga nivåerna för ersättning i försäkringsbolagens rättsskydd så försvåras bilden ytterligare.
Avser justitieministern att vidta några åtgärder för att förbättra förutsättningarna för medborgarna att få tillgång till juridisk hjälp vid domstol?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:1304 besvarad av Thomas Bodström
den 25 augusti
Svar på fråga 2002/03:1304 om tillgång till juridisk hjälp
Justitieminister Thomas Bodström
Johan Pehrson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att förbättra förutsättningarna för medborgarna att få tillgång till juridisk hjälp vid domstol.
Den kår av jurister, framför allt advokater, som varje dag företräder människor som på ett eller annat sätt är i behov av juridisk hjälp är mycket kompetent. Även om det skulle vara önskvärt att fler av dessa ägnade sig åt så kallad humanjuridik, är antalet advokater och övriga jurister som åtar sig uppdrag som rättshjälpsbiträden, offentliga försvarare eller målsägandebiträden inte på långa vägar så lågt att det äventyrar möjligheten för den som har rätt till ett juridiskt biträde att få ett sådant.
Det är givetvis av största betydelse att människor inte av ekonomiska skäl utestängs från möjligheten att ta till vara sina rättsliga intressen.
Var och en som är misstänkt för ett brott har därför rätt till en offentlig försvarare om den misstänkte är frihetsberövad, misstänkt för ett allvarligt brott eller av vissa andra orsaker anses vara i behov av försvarare. Den som har drabbats av ett brott har likaså under vissa förutsättningar rätt att företrädas av ett målsägandebiträde. En misstänkt eller ett brottsoffer får alltså alltid ett juridiskt biträde om de i lag angivna förutsättningarna för detta är uppfyllda.
I en tid då samhällets resurser är begränsade är det emellertid varken möjligt eller rimligt att ha ett system som innebär att rättshjälp ges när skydd kan utgå på annat sätt. Det allmännas medel bör användas i sådana situationer när annan hjälp inte står till buds. Detta är bakgrunden till att den statliga rättshjälpen i rättshjälpslagen (1996:1619) gjordes subsidiär till rättsskyddet i privata försäkringar.
I april 2000 uppdrog regeringen åt Domstolsverket att göra en allmän översyn av rättshjälpslagen och föreslå författningsändringar eller andra åtgärder som borde vidtas. I en rapport som överlämnades till regeringen i september 2001 konstaterade Domstolsverket att rättshjälpsreformen i allt väsentligt fallit väl ut. Inga ändringar i rättshjälpslagen föreslogs. Däremot föreslogs bland annat att åtgärder skulle vidtas för att förbättra informationen om rättshjälpslagen. Domstolsverkets förslag och många andra rättshjälpsfrågor behandlas i en promemoria som för närvarande bereds inom departementet.
Som framgår finns det redan goda förutsättningar för medborgarna att erhålla juridisk hjälp. Jag ser därför inget behov av några större förändringar i dessa avseenden. Jag kommer dock att noggrant följa utvecklingen på detta område och överväga sådana åtgärder som kan komma att behövas.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.