Tillförd energi som perspektiv i Boverkets byggregler
Skriftlig fråga 2024/25:788 av Rickard Nordin (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-02-12
- Överlämnad
- 2025-02-13
- Anmäld
- 2025-02-14
- Svarsdatum
- 2025-02-19
- Besvarad
- 2025-02-19
- Sista svarsdatum
- 2025-02-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Boverket håller just nu på att se över sina byggregler. Det är ett viktigt regelverk för byggnationer i Sverige och sätter standarden för vilka krav som kan ställas.
En byggnad kommer att stå många decennier, ibland hela sekler. Att de byggs robust och hållbart är därför avgörande. Det gäller inte minst energianvändningen, då uppvärmningskällan kan bytas många gånger under byggnadens livslängd, vilket gör att klimatskalet på byggnaden är avgörande för dess energiprestanda.
I Sverige har vi sedan länge haft fokus på köpt energi snarare än tillförd energi (även benämnt som nettoenergi). Det gör att solceller på taket kan räknas in i klimatskalet och att värmepumpar får fördelar framför exempelvis fjärrvärme. Framförallt gör det att en byggnads klimatskal, isolering och liknande prioriteras ned när solceller eller värmepumpar kan eller kommer att användas.
Det är en väldigt kortsiktig lösning och hanterar ju inte det faktum att byggnader byter uppvärmningskälla under sin livslängd. Dagens byggregler förvärrar också effektsituationen, vilket är tydligt eftersom effekttoppen i det svenska elsystemet inträffar den kallaste vinterdagen. Att reducera uppvärmningens effektbehov är därför avgörande för att klara elektrifieringen av samhället.
När nu Boverket ser över byggreglerna finns därför en utmärkt chans att också göra om Boverkets byggregler så att de fokuserar på hur mycket energi som används, inte hur mycket som köps. Det är helt förenligt med EU-regelverken. Exempelvis har Finland strikta krav på energiförluster via klimatskalet och Estland kräver att beräkningar av nettoenergi görs. Norge har dessutom byggregler baserade på nettoenergi.
Med anledning av ovanstående blir därför min fråga till statsrådet Andreas Carlson:
Kommer statsrådet att ta några generella initiativ för att större hänsyn ska tas till den tillförda energin och inte bara den köpta energin vid Boverkets översyn av byggreglerna?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:788 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Svar på fråga 2024/25:788 Tillförd energi som perspektiv i Boverkets byggregler
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Svar på fråga 2024/25:788 av Rickard Nordin (C)
Tillförd energi som perspektiv i Boverkets byggregler
Rickard Nordin har frågat infrastruktur- och bostadsministern om han kommer att ta några generella initiativ för att större hänsyn ska tas till den tillförda energin och inte bara den köpta energin vid Boverkets översyn av byggreglerna.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Jag instämmer med frågeställaren att effektsituationen och behovet av ytterligare elektrifiering är viktiga frågor för energisystemets utveckling och centralt för klimatomställningen. Regeringen har därför tillsammans med myndigheter beslutat om mer än 60 olika åtgärder som syftar till att stärka energiförsörjningen fram till 2030. Minskade effekttoppar från byggnader underlättar självklart också i detta arbete.
I Boverkets byggregler finns det redan idag en lägstanivå för värmegenomgångskoefficienten, vilket syftar till att uppnå precis det som frågeställaren tar upp, dvs att byggnader ska vara väl byggda och ha tillräcklig isolering.
Boverket har nyligen beslutat om nya byggregler från juni i år för att förenkla och öppna upp för mer utveckling och innovation. Regler kring energihushållning ingår dock inte i denna översyn, då de omfattas av genomförandet av det nyligen reviderade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD).
I regeringens skrivelse Byggnaders energiprestanda (2018/19:152) konstateras att levererad energi är den systemgräns som bedöms vara förenlig med kraven från EPBD. Detta bör även gälla med det reviderade direktivet. Systemgränsen levererad energi som utgångspunkt för energikraven är väletablerad, och tar hänsyn till både byggnadens klimatskärm samt installationer och deras omvandlingsförluster.
Primärenergital är det mått på byggnadens energiprestanda som används i byggreglerna. För att räkna fram detta tal genomförs en normalisering och normalårskorrigering av energianvändning, samt en justering med hjälp av viktningsfaktorer. Viktningsfaktorer gör det möjligt att jämna ut spelplanen och skapa förutsättningar för olika uppvärmningssystem och andra tekniska lösningar att konkurrera med varandra på lika villkor.
Under förhandlingen av EPBD har regeringen lyckats värna rätten att använda viktningsfaktorer, vilket får ses som en förhandlingsframgång. Det är därför lämpligt att även fortsättningsvis ha levererad energi som systemgräns i kombination med viktningsfaktorer, för att exempelvis kunna väga in fjärrvärmens nytta i energisystemet.
Stockholm den 19 februari 2025
Ebba Busch
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.