Tillfällig vapenförvaring

Skriftlig fråga 2021/22:801 av Tobias Andersson (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-01-18
Överlämnad
2022-01-19
Anmäld
2022-01-20
Svarsdatum
2022-01-26
Besvarad
2022-01-26
Sista svarsdatum
2022-01-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

Det förekommer i dag att personer som är jägare eller hobbyskyttar har ett behov av att förvara sina vapen utanför det egna hemmet. Ett skäl till detta kan vara att en längre frånvaro från hemmet och ensligt boende kan inge oro för inbrottsrisk. Ett annat skäl kan vara att jaktmarkerna för en enskild jägare ligger långt ifrån hemmet. Detta resulterar i praktiska problem där det kan vara en utmaning för den enskilda laglydiga vapenägaren att utöva sin jakt eller sitt skytte på önskat sätt.

Det framstår som rimligt att det är möjligt för seriösa personer med vapenlicens att tillfälligt förvara sina egna vapen i ett vapenskåp hos en annan skytt. Svensk vapenlagstiftning bör revideras för att möjliggöra detta.

Mot denna bakgrund önskar jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson följande:

 

Avser ministern och regeringen att agera för att möjliggöra tillfällig förvaring av ens egna vapen i ett vapenskåp hos en annan skytt?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:801 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Ju2022/00143 Ju2022/ 00144 Ju2022/ 00145 Ju2022/ 00148 Ju2022/ 00154 Justitiedepartementet Justitie- och inrikesministern Till riksdagen

Svar på frågorna 2021/22:801, 2021/22:803, 2021/22:808, 2021/22:812 och 2021/22:817 av Tobias Andersson (SD)
Tillfällig vapenförvaring, Formuleringen synnerliga skäl i vapenlagstiftningen, Auktorisation av skyttesammanslutningar,

Besiktning av skjutbanor och EU:s vapendirektiv

Tobias Andersson har ställt ett antal frågor till mig om vapenregleringen.

EU:s vapendirektiv är viktigt för att upprätthålla en hög skyddsnivå för vapenregleringen generellt i EU. Det tillkom bland annat för att motverka terrorism och annan grov brottslighet. En försvagning av det regelverket skulle innebära en sämre kontroll över skjutvapnen inom EU och risker för säkerheten både i Sverige och på europeisk nivå. Det är inte aktuellt att verka för ett upphävande av vapendirektivet.

När det gäller implementeringen av 2017 års ändringsdirektiv till vapendirektivet har regeringen tidigare lämnat förslag till riksdagen som innebär ett genomförande på miniminivå.

Vapenregleringen ska inte vara onödigt betungande för legala vapeninnehavare som jägare och sportskyttar. Under 2021 har flera förslag lagts fram för att underlätta för denna kategori av vapeninnehavare. Regeringen har bl.a. beslutat en proposition med förslag om enklare regler för ljuddämpare. Förslaget innebär att ljuddämpare ska regleras på i princip samma sätt som ammunition. Dessutom har promemorian Fler vapendelar i jaktvapengarderoben remitterats. Förslaget innebär att den så kallade vapengarderoben för jakt utökas till att även omfatta ett antal extra pipor och slutstycken.

Tillkännagivandena som rör vapenlagstiftningen, som t.ex. om tillsyn och tillståndsprövning för skjutbanor, bereds i Regeringskansliet och regeringen kommer att återkomma när beredningen är färdig. Frågan om begreppet synnerliga skäl bör utmönstras i den svenska vapenlagstiftningen har utretts i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). I promemorian föreslås att det generella kravet på synnerliga skäl ska kvarstå men att innebörden av kravet förtydligas i vapenförordningen. Promemorian har remissbehandlats och ärendet bereds i Regeringskansliet.

Regeringen arbetar aktivt med ett flertal frågor inom vapenområdet och kommer att göra det även fortsättningsvis. I dagsläget pågår inte något särskilt arbete med att se över regleringen gällande tillfällig vapenförvaring eller auktorisation av skyttesammanslutningar.

Stockholm den 26 januari 2022

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.