tillämpningen i Sverige av de minimis-regeln
Skriftlig fråga 2000/01:1115 av Saarinen, Ingegerd (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-04-25
- Anmäld
- 2001-05-02
- Besvarad
- 2001-05-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1115
av Ingegerd Saarinen (mp) till näringsminister Björn Rosengren om tillämpningen i Sverige av de minimis-regelnFöretagen i Norrlands glesbygder har vissa speciella svårigheter och fördyringar. Det kan gälla svårigheter att få lån eller riskkapital, svårigheten att rekrytera nyckelkompetens, resekostnader och stora avstånd till marknaden. Sänkningen med 8 % av arbetsgivaravgiften har därför varit ett välbehövligt incitament för företagsamhet i Norrlands stödområde.
Den 20 december 2000 tog EU-kommissionen ett slutgiltigt negativt beslut rörande ärendet nedsatta sociala avgifter för företagen i stödområdet.
Detta negativa beslut behöver dock inte hindra den svenska regeringen från att fortsätta tillämpa stödordningen men då under regeln om stöd av mindre betydelse (de minimis). Under denna regel kan myndigheter ge bidrag upp till 100 000 euro till ett enskilt bolag under en treårsperiod.
Detta enligt ett brev från kommissionen till Hans Mörtberg i Övertorneå underskrivet av Loretta Dormal-Marino. Jag är övertygad om att även Sveriges regering har denna information.
Tänker ministern använda möjligheten att med de minimis-regeln återigen sänka arbetsgivaravgiften för företag i stödområdet som på grund av kommissionens beslut gått miste om det stöd de tidigare erhållit i form av sänkta arbetsgivaravgifter?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1115 besvarad av näringsminister Björn Rosengren
den 3 maj
Svar på fråga 2000/01:1115 om tillämpningen i Sverige av de minimis-regeln
Statsrådet Ulrica Messing
Ingegerd Saarinen har frågat näringsministern om regeringen tänker använda sig av möjligheten att med hjälp av EG-kommissionens regel om försumbart stöd återigen sänka arbetsgivaravgiften för företag i stödområdet, som tidigare hade en sådan nedsättning.
Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
EG-kommissionen beslutade i december 2000 att inte godkänna stödformen nedsatta socialavgifter. Regeringen har lagt ned mycket arbete för att behålla stödformen. Jag har bl.a. personligen haft överläggningar med den ansvarige kommissionären och argumenterat för ett godkännande.
Regeringen har tidigare uttalat att, om ett negativt beslut skulle bli resultatet av prövningen, ska regeringen föreslå åtgärder som på andra sätt förbättrar förutsättningarna för näringslivet i de områden som tidigare haft nedsatta socialavgifter.
Regeringen vidtar därför för närvarande bl.a. särskilda åtgärder för att företag i regionalpolitiskt prioriterade regioner ska få tillgång till modern informationsteknik till konkurrenskraftiga priser.
Regeringen har vidare givit Verket för näringslivsutveckling i uppdrag att utarbeta ett särskilt program för att främja användningen av modern informationsteknik, för att förbättra förutsättningarna för näringslivet i främst de områden som hittills har haft nedsatta socialavgifter.
Den regionalpolitiska utredningen har i sitt betänkande föreslagit en kraftig utvidgning av stödformen nedsatta socialavgifter. Förslaget är en generell nedsättning av sociala avgifter med 15 procentenheter för företag med högst 50 anställda i stödområde A.
En nedsättning av denna storleksordning inom ramen för kommissionens regler om försumbart stöd skulle dock högst kunna omfatta cirka 10 personer per företag. Inom dessa regler är inte heller vissa näringar stödberättigade: Kol- och stål-, jordbruks- och fiske- samt transportsektorerna.
Den föreslagna stödformen är även problematisk från andra synpunkter. Den skulle bl.a. också innebära att företag som får nedsättning inte utan vidare samtidigt skulle kunna få vissa andra viktiga företagsstöd, t.ex. landsbygdsstöd. Även denna stödform ryms nämligen, tillsammans med ett antal andra företagsfrämjande åtgärder, inom ramen för försumbart stöd.
Den ojämna utvecklingen mellan olika delar av Sverige riskerar att i framtiden skapa ökade klyftor mellan människor och regioner och i förlängningen därmed både tillväxt- och välfärdsproblem. Regeringen anser att hela landets resurser ska tas till vara på ett sätt som främjar den sammanlagda tillväxten. Under hösten 2001 avser regeringen att lägga fram en proposition om en förnyad regionalpolitik för hela landet. Innan dess kan jag inte uttala mig om vilka förslag regeringen kommer att lägga.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.