tillämpningen av terroristlagstiftningen
Skriftlig fråga 2002/03:632 av Widman, Allan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-03-06
- Inlämnad
- 2003-03-06
- Besvarad
- 2003-03-12
- Svar anmält
- 2003-03-12
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2002/03:632
av Allan Widman (fp) till justitieminister Thomas Bodström om tillämpningen av terroristlagstiftningenFör en tid sedan kom såväl lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall m.m. och lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner att aktualiseras.
Lyckligtvis är prejudikaten vad gäller tillämpningen av denna så kallade terroristlagstiftning få i Sverige. Detta förhållande innebär emellertid samtidigt att även enskilda fall får stor betydelse när det gäller att avgränsa vad som utgör brott eller inte.
I ett aktuellt fall, där två personer hade inbetalat 4 000 kr till en organisation som såväl av FN som EU stämplats som terroristorganisation, avskrevs misstankarna såvitt avsåg brott enligt den så kallade sanktionslagen på grund av att brottet ansågs ringa och därför inte föranledde straffansvar. Detta beslut av åklagaren har med samma utgång senare också prövats av överåklagaren i Stockholm.
Mot bakgrund av att det aktuella beloppet, åtminstone i delar av världen, räcker till en ansenlig mängd av till exempel dynamit och vapen, och i Sverige till inköp av nästan 50 kilo dynamit, vill jag fråga om justitieministern ämnar vidta några åtgärder för att ändra lagstiftningen på den här punkten.
Svar på skriftlig fråga 2002/03:632 besvarad av Thomas Bodström
den 12 mars
Svar på fråga 2002/03:632 om tillämpningen av terroristlagstiftningen
Justitieminister Thomas Bodström
Allan Widman har, med hänvisning till ett specifikt fall, frågat mig om jag ämnar att vidta några åtgärder för att ändra lagstiftningen som berör kampen mot terrorism. Som Allan Widman säkert väl känner till kan jag som justitieminister inte kommentera tillämpningen av lagstiftningen i enskilda fall.
Enligt lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall med mera är det straffbart att samla in, tillhandahålla eller ta emot pengar eller andra tillgångar i syfte att dessa ska användas eller med vetskap om att de är avsedda att användas för att begå sådana särskilt allvarliga brott som i internationella konventioner klassas som terrorism. För straffansvar krävs uppsåt till att tillgångarna ska användas för att begå sådana brott. Ringa fall är undantagna straffansvar. Undantaget för ringa fall syftar till att undvika stötande resultat.
Straffbestämmelserna i lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner tar sikte på överträdelser av dels regeringens beslut om sanktioner enligt samma lag, dels förbud i förhållande till tredjeland i en förordning om ekonomiska sanktioner som har beslutats av Europeiska gemenskapen. Även enligt denna lag är brott som anses ringa inte straffbelagda. När det gäller ringa brott har i rättspraxis beaktats om åtgärden i fråga motverkat det allmänna syftet med sanktionerna.
Lagen om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet har nyligen trätt i kraft. Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser beträffande dess tillämpning. När det gäller sanktionslagen, för vilken utrikesministern ansvarar, kan jag nämna att man överväger att tillsätta en utredning som tar sikte på en allmän översyn av den lagen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.