Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

tillämpningen av Genèvekonventionen

Skriftlig fråga 2000/01:451 av Hoffmann, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-12-14
Besvarad
2000-12-20
Anmäld
2001-01-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 december

Fråga 2000/01:451

 av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om tillämpningen av Genèvekonventionen

Senare år har polisövergrepp i USA blivit allt mer uppmärksammade, vilket bekräftas av Amnesty International och Human Rights Watch. Övergreppen från polisens sida har lett till olika medborgarinitiativ, bl.a. av USA-medborgaren Ritt Goldstein. Syftet var att få till stånd extern kontroll av polisen genom oberoende granskningsnämnder. Därigenom blev Goldstein själv måltavla för omfattande polisövergrepp och tvingades lämna USA för att söka asyl i Sverige. Asylansökan avslogs som "uppenbart ogrundad". Invandringsmyndigheterna ifrågasatte inte att Goldstein utsatts för svåra övergrepp, men hänvisade till att USA är en "internationellt erkänd demokrati och rättsstat". Vidare anfördes att Goldstein inte utsatts för statlig förföljelse eftersom övergreppen hade begåtts av "enskilda poliser". Frågan om staten varit villig att ge Goldstein det skydd som han enligt konstitutionen har rätt till prövades aldrig av myndigheterna. Jag är väl medveten om att statsrådet inte kan uttala sig i enskilda fall, dock är den argumentation som MIV och UN använder sig av alltför vanlig. Hänvisningen till att övergreppen har begåtts av "enskilda poliser" har ofta tillämpats vad gäller kvinnor från Colombia och Sri Lanka som våldtagits av militär respektive polis. Svensk flyktingpolitik bygger på Genèvekonventionen, vilket innebär att alla asylansökningar prövas individuellt, oberoende av vilket land flyktingen kommer ifrån och oavsett om den sökande utsatts för statlig eller icke-statlig förföljelse.

Min fråga till statsrådet Klingvall är:

Vilka åtgärder har regeringen för avsikt att vidta för att invandringsmyndigheterna ska tillämpa Genèvekonventionen fullt ut?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:451 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall

den 20 december

Svar på fråga 2000/01:451 om tillämpningen av Genèvekonventionen

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Ulla Hoffmann har frågat mig om vilka åtgärder regeringen har för avsikt att vidta för att Migrationsverket och Utlänningsnämnden ska tillämpa Genèvekonventionen fullt ut. Bakgrunden är, enligt Ulla Hoffmann, att en asylansökan från en man som åberopat att han utsatts för övergrepp av polisen i USA bedömdes vara uppenbart ogrundad och avslogs med hänvisning till att USA är en "internationellt erkänd demokrati och rättsstat". Enligt Ulla Hoffmann hänvisas ofta i beslut till att övergrepp begåtts av enskilda poliser eller militärer, t.ex. vad gäller kvinnor från Colombia och Sri Lanka som utsatts för sexuella övergrepp.

Givetvis är det allvarligt om poliser eller andra företrädare för statsmakten i ett land begår brott eller övergrepp. Om en svensk polisman begår övergrepp är han personligt straffrättsligt ansvarig för sina handlingar och kan dömas för brotten i domstol. Det avgörande @ i Sverige och i andra länder @ är om staten i fråga beivrar även brott som utförs av polismän eller andra myndighetsföreträdare. Det utgör grund för förföljelse i förhållande till andra länder enligt Genèvekonventionen om statsmakterna understöder enskilda polismäns övergrepp och andra brott eller om statsmakterna på grund av bristande vilja eller bristande förmåga inte ingriper eller bereder de förföljda skydd.

År 1997 ändrades utlänningslagen på så sätt att det nu klart och tydligt framgår att skyddet som flykting ges oberoende av om förföljelse utgår från landets myndigheter eller dessa inte kan antas bereda trygghet mot förföljelse från enskilda. Den svenska tolkningen av Genèvekonventionen stämmer väl överens med det synsätt som UNHCR har i sin handbok för flyktingskapsbedömningen.

Jag vill framhålla att alla som ansöker om asyl i Sverige får sin sak prövad, oberoende av från vilket land han eller hon kommer.

Som Ulla Hoffmann skriver i sin fråga kan jag som minister inte ha synpunkter på enskilda ärenden hos Migrationsverket och Utlänningsnämnden. De handläggs självständigt av respektive myndighet. Även om jag således inte kan gå in närmare på det enskilda fallet har jag erfarit att den berörda personen har fått sin asylansökan fullständigt prövad av både dåvarande Statens invandrarverk (numera Migrationsverket) och Utlänningsnämnden.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.