Tillämpning av EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektiv
Skriftlig fråga 2021/22:1086 av Mats Nordberg (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-02-14
- Överlämnad
- 2022-02-15
- Anmäld
- 2022-02-16
- Svarsdatum
- 2022-02-23
- Sista svarsdatum
- 2022-02-23
- Besvarad
- 2022-02-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)
Skogsstyrelsen utfärdar nya regler för avverkning, vilket innebär att hänsyn ska tas till samtliga fågelarter och att deras vila och fortplantning inte får störas. Skogsägarna kommer att avkrävas mycket mer information på detaljnivå om de områden de planerar att avverka. Skogsstyrelsen stöder sig på ett antal domslut, bland annat efter ett avgörande från EU-domstolen den 4 mars 2021.
Detta kommer att att avsevärt försvåra arbetet för skogsägarna och försena många planerade åtgärder i skogsbruket. Dessutom är risken stor att många avverkningar kommer att begränsas kraftigt eller inte tillåtas alls, trots att där inte finns hotade arter som skulle påverkas negativt. I de övervägande delarna av Sveriges mycket stora barrskogsområden är dessa regelförändringar inte motiverade av någon praktisk nytta. De torde därmed strida därmed mot proportionalitetsprincipen i förvaltningslagen.
Situationen förvärras av att artskyddsförordningen i Sverige behandlar såväl EU:s art- och habitatdirektiv som dess fågeldirektiv, en sammanblandning som medför risk för överimplementering. Sverige bör därför dela upp artskyddsförordningen i två förordningar, som noggrannare följer EU-direktivens formuleringar. Detta skulle minska risken för överimplementering.
Det är nu viktigt att skyndsamt vidta åtgärder för att svenska skogsägare inte ska drabbas av onödig byråkrati och påläggas ett ansvar som rimligen bör åligga staten.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Anna-Caren Sätherberg:
Vad avser statsrådet och regeringen att göra för att svenska skogsbrukare inte ska drabbas av ineffektiv byråkrati och rättsosäkerhet med ekonomiska förluster till följd av hur Sverige tillämpar EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektiv genom artskyddsförordningen?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1086 besvarad av Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Svar på fråga 2021/22:1086 av Mats Nordberg (SD)
Tillämpning av EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektiv och fråga 2021/22:1098 av Åsa Coenraads (M)
Den nya ordningen i skogen och dess påverkan på klimatarbetet
Mats Nordberg har frågat landsbygdsministern vad regeringen avser att göra för att svenska skogsbrukare inte ska drabbas av ineffektiv byråkrati och rättsosäkerhet med ekonomiska förluster som följd av hur Sverige tillämpar EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektiv genom artskyddsförordningen.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Åsa Coenraads har frågan mig hur jag avser att arbeta för att förenkla och underlätta avverkning i svensk skog.
Jag väljer att svara på frågorna samlat.
Låt mig börja med att säga att regeringen inte bör kommentera Skogsstyrelsens bedömning av rättspraxis eftersom det skulle kunna uppfattas som att regeringen försöker styra hur en förvaltningsmyndighet ska besluta i ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild eller tillämpning av lag.
Det är en problematisk situation som uppstått, framför allt för att den skapar oro och osäkerhet kring vad som är tillräcklig hänsyn i samband med skogsbruk. Bakgrunden är inte några förändringar i regelverket som regeringen gjort utan nya rättsfall kring EU-reglerna om artskydd som gäller sedan länge i Sverige och hela EU. Regeringen arbetar nu aktivt med vad som behöver göras bl.a. utifrån EU-domstolens dom i våras. Det är ett arbete som regeringen prioriterar högt.
Problematiken är samtidigt inte ny utan har uppmärksammats av myndigheter och domstolar en tid tillbaka och fanns med som en punkt i januariavtalet. Regeringen tillsatte i enlighet med januariavtalet en utredning i maj 2020. Artskyddsutredningen lämnade i somras sitt betänkande till regeringen och i det finns bl.a. ett förslag om att skilja på fågeldirektivets och art- och habitatdirektivets bestämmelser om artskydd. Betänkandet är remitterat och förslagen bereds inom Regeringskansliet.
Regeringen anser att en stärkt ägande- och brukanderätt bidrar till att i ökad utsträckning kunna ta tillvara skogens potential för ekonomi, klimat och miljö. För att skydda natur, värna rödlistade arter och akut utrotningshotade arter är det viktigt att naturvården stärks på ett sätt som bygger på legitimitet hos de verksamheter som berörs.
Stockholm den 23 februari 2022
Annika Strandhäll
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.