tidsbegränsade möjligheter till studier
Skriftlig fråga 2001/02:887 av Norlander, Göran (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-03-14
- Anmäld
- 2002-03-19
- Besvarad
- 2002-03-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 mars
Fråga 2001/02:887
av Göran Norlander (s) till utbildningsminister Thomas Östros om tidsbegränsade möjligheter till studierAllas möjlighet till utbildning är utan tvekan en av de viktigaste orsakerna till att Sverige under förra decenniet förvandlades från ett fattigt jordbrukarsamhälle till ett industri-, utvecklings- och forskarsamhälle. Fler utbildningsplatser tillsammans med studielån gav alla ungdomar möjlighet till högre studier.
När studiemedelssystemet reformerades förra året höjdes bidraget, men reglerna för hur länge man kan få studiemedel skärptes. Möjligheten till avsteg från den tidigare tolvterminsregeln, som fortfarande gäller, stängdes. Det är rätt i sig, då det är viktigt att en student bedriver planmässiga studier och ska kunna klara av dem på denna tid. Men i dag finns det risk att vissa grupper av studerande inte kommer att hinna slutföra sin utbildning under denna tid. De som läst någon enstaka kurs innan man ångrar sitt tidigare val och påbörjar längre studier inom annat yrkesområde, kommer inte att kunna få studiemedel under hela studietiden på grund av att studierna inte hinner avslutas inom tolv terminer.
Jag vill fråga utbildningsministern om han är beredd att vidta åtgärder så att det återigen blir möjligt att få avsteg från reglerna om tolv terminers studiestöd framför allt när det gäller studier till bristyrken som t.ex. läkare och lärare.
Svar på skriftlig fråga 2001/02:887 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
den 20 mars
Svar på fråga 2001/02:887 om tidsbegränsade möjligheter till studier
Utbildningsminister Thomas Östros
Göran Norlander har frågat mig om jag är beredd att vidta åtgärder så att det återigen blir möjligt att göra avsteg från reglerna om tolv terminers studiestöd, framför allt när det gäller studier till bristyrken som t.ex. läkare och lärare.
Den 1 juli 2001 infördes ett reformerat studiestöd. Det innebär bl.a. att bidragsdelen höjdes med ca 500 kr per månad och att fribeloppet, gränsen för hur stora inkomster en student får ha utan att studiestödet reduceras, höjdes kraftigt från 54 900 kr till 92 250 kr per år (beloppen avser 2001). Dessutom blev studiestödet pensionsgrundande. Detta är en av regeringens största reformer under denna mandatperiod som kostar 4 miljarder kronor per år. Sveriges med internationella mått generösa studiestöd har därigenom blivit ännu mer förmånligt.
I samband med att studiestödet förbättrades i en rad avseenden stramades också reglerna upp och blev tydligare, bl.a. när det gäller hur många terminer som en student kan få studiemedel för högskolestudier. Även i det tidigare regelverket fanns en uttrycklig tolvterminsgräns som dock i praktiken medgav längre studier. Den praxis som utvecklades innebar att många studerande i förväg räknade med att få dispens och på så sätt få studiestöd under två till tre terminer utöver de tolv terminer som även då var den maximala tiden enligt huvudregeln. Nu har regeln ändrats så att det krävs synnerliga skäl, som exempelvis funktionshinder, för att kunna få studiestöd för mer än tolv terminer. Alla högskolans utbildningar ryms inom tolvterminsgränsen. Ytterst få studenter studerar så länge att de slår i taket.
Samtidigt har dispensregler införts för dem som påbörjade sin utbildning innan de nya reglerna trädde i kraft. Under vårterminen 2001 ändrades övergångsbestämmelserna för det nya studiestödssystemet bl.a. efter att kritik framförts från läkarstuderande. Ändringarna innebär att studerande som påbörjat t.ex. en läkarutbildning före den 1 juli 2001 ska kunna få dispens från reglerna om längsta tid för att avsluta sina studier med studiemedel. Det gäller studerande som före den nu pågående läkarutbildningen har bedrivit andra högskolestudier med studiemedel och därför kommer att bedriva mer än 240 veckors (tolv terminer) högskolestudier för att kunna avsluta den nu pågående utbildningen. Dessa generösa övergångsbestämmelser infördes för att de som planerade sina studier utifrån de gamla reglerna ska kunna slutföra studierna under samma förutsättningar.
En central princip i det nya studiestödssystemet är att göra det möjligt för de studerande att undvika en alltför stor skuldbörda, vilket var ett stort problem i det tidigare systemet. Personer med alltför stor skuld har svårt att återbetala hela sin låneskuld. Eftersom de totala resurserna är begränsade har regeringen dessutom bedömt att det är viktigare att ge fler personer möjlighet att studera än att låta vissa studera fler terminer.
Det är ännu alltför tidigt att dra några slutsatser av det nya studiestödssystemets effekter. Däremot är det viktigt för Utbildningsdepartementet och de myndigheter som har att administrera eller i övrigt kommer i kontakt med systemet att noga bevaka och följa de effekter systemet får. Centrala studiestödsnämnden har ett särskilt ansvar att följa upp reformen.
Beslutet om längsta tid för studier med studiemedel togs med brett stöd i riksdagen och det är inte aktuellt att riva upp detta beslut.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.