tidigare betyg

Skriftlig fråga 2004/05:1613 av Gustavsson, Lennart (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-05-13
Inlämnad
2005-05-13
Besvarad
2005-05-18
Svar anmält
2005-05-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 maj

Fråga 2004/05:1613

av Lennart Gustavsson (v) till statsrådet Ibrahim Baylan om tidigare betyg

Sveriges Radios Ekoredaktion rapporterade den 11 maj att Skolverket i ett handlingsprogram för hur fler elever ska nå målen i grundskolan kommer att föreslå att betyg ska sättas redan i årskurs 7 och att det i tidigare år ska bli tillåtet med betygsliknande omdömen vilka dessutom ska vara obligatoriska i årskurs 5. De föreslagna åtgärderna är, enligt Skolverket, en följd av resultaten i den senaste nationella utvärderingen och i två internationella studier.

Skolverkets eget arbetsmaterial till handlingsprogrammet innehåller en mycket förenklad analys av orsakerna till att alla elever inte når målen, som dessutom inte tar hänsyn till den kunskap som finns om betygens negativa konsekvenser. Betygen ökar stressen och styr undervisningen mot ytliga och lätt mätbara kunskaper. De hämmar därför utvecklandet av ett kritiskt förhållningssätt och en helhetssyn på samhället. All erfarenhet visar att det främst är föräldrarnas inkomst och utbildning som påverkar elevernas betyg. Tidigare betyg kommer därför att öka klassklyftorna, segregeringen och den sociala snedrekryteringen till högre utbildning. Endast genom att ge varje enskild elev likvärdiga möjligheter till kunskap kommer måluppfyllelsen att öka i grundskolan.

Jag vill därför fråga statsrådet Ibrahim Baylan:

Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att förhindra att det införs tidigare betyg och betygsliknande omdömen i grundskolan?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1613 besvarad av Ibrahim Baylan

den 18 maj

Svar på fråga 2004/05:1613 om tidigare betyg

Statsrådet Ibrahim Baylan

Lennart Gustavsson har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att förhindra att det införs tidigare betyg och betygsliknande omdömen i grundskolan.

Regeringen har för närvarande inga intentioner att föreslå betyg i yngre åldrar. Jag är dock oroad över de resultat som Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan 2003 och de internationella utvärderingarna, Pisa och Timss, visar. En tydlig och kontinuerlig dialog mellan skola och hem om elevens studieresultat och kunskapsutveckling är en mycket viktig förutsättning för att eleven ska få bästa tänkbara möjligheter att nå utbildningens mål.

Mot bakgrund av ovanstående har regeringen redan tidigare vidtagit flera åtgärder för att förstärka såväl den muntliga som skriftliga informationen mellan skola och hem. Till exempel har bestämmelserna om utvecklingssamtal ändrats så att informationen som lämnas i anslutning till dessa tydligare kopplas till målen för utbildningen. Dessutom har regeringen nyligen beslutat om ändringar i bland annat grundskoleförordningen, som innebär att krav på framåtsyftande individuella utvecklingsplaner införs för alla elever. Utvecklingsplanerna ska upprättas i samband med utvecklingssamtalet och skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanerna och kursplanerna. Därutöver kommer åtgärder att vidtas för att höja kvaliteten i lärarutbildningen. I samband med arbetet att ta fram en proposition med förslag till en ny skollag övervägs dessutom flera åtgärder för att ytterligare öka likvärdigheten och rättssäkerheten i betygssättningen. I samband med att en ny skollag införs kan också läroplanen behöva revideras.

Den 15 oktober i år kommer Timplanedelegationen (U1999:8) att presentera sitt slutbetänkande. Utifrån delegationens slutsatser kommer beslut att fattas om timplanens framtid och analyseras vilka konsekvenser detta får för skolans mål-, resultat- och uppföljningssystem.

Jag har vidare för avsikt att kartlägga och analysera hur nuvarande mål- och uppföljningssystem med målnivåer och nationella prov kan stärkas och utvecklas för att bibehålla kvaliteten i utbildningen. I detta sammanhang kommer även kursplanerna för grundskolan att behöva ses över. Målen bör, enligt min mening, bli tydligare.

Skolverket har därutöver regeringens uppdrag att, inom ramen för sin egen verksamhet, redogöra för vilka kortsiktiga prioriteringar verket avser att göra och vilka behov som finns av omedelbara preciseringar eller förtydliganden i vissa av grundskolans kursplaner.

Med hänsyn till det sagda är det viktigt att kontinuerligt överväga och analysera vilka åtgärder som behöver vidtas för att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar att nå utbildningens mål. För närvarande synes dock inga särskilda åtgärder vara nödvändiga för att förhindra att det införs tidigare betyg och betygsliknande omdömen i grundskolan.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.