textade TV-sändningar från riksdagen
Skriftlig fråga 1997/98:799 av Ericsson, Dan (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-05-28
- Anmäld
- 1998-06-02
- Besvarad
- 1998-06-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Dialog och delaktighet är grundstenar i en levande demokrati. I dag har vi både negativa och positiva exempel på hur detta kan förändras. Bland de negativa kan nämnas att många människor i dag inte personligen känner någon förtroendevald, man har ingen egen koppling eller anknytning till de rum där politiska processer och beslut äger rum. Positiva exempel kan vara massmedier och hela IT-revolutionen. Alltfler människor kan och vågar kontakta beslutsfattare. Att skicka ett brev via Internet känns inte alls lika omständligt, speciellt inte för de yngre, som att med pennan i hand försöka formulera sina tankar. Kunskapen och viljan att bli informerad är ofta hög hos de flesta medborgare, och i dag finns det teknik som till stora delar snabbt kan tillgodose detta. De TV-sända debatterna och frågestunderna från riksdagen är ett bra exempel på hur öppenheten kan ökas och därmed skapa förutsättningar för en vitaliserad dialog och delaktighet för alla. Men somliga har svårare än andra att tillgodogöra sig dessa möjligheter. T.ex. så befinner sig döva och hörselskadade i underläge när det gäller att ta del av riksdagens debatter. Detta skulle enkelt kunna åtgärdas om programmen vore dövtolkade och att det fanns textning. Praktiskt och tekniskt är det fullt möjligt att genomföra.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag därför fråga socialminister Margot Wallström:
Avser ministern att vidta åtgärder för att de TV-sända riksdagsdebatterna skall dövtolkas och textas?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:799 besvarad av , ()
- Socialminister Margot Wallström
Dan Ericsson har frågat mig om jag avser vidta åtgärder för att de TV-sända riksdagsdebatterna skall dövtolkas och textas. Bakgrunden till frågan är att döva och hörselskadade personer har svårare än andra att bli delaktiga i samhällets demokratiska processer om inte informationen anpassas.
I Handikapputredningens betänkande (SOU 1991:97) beräknas antalet vuxna personer som är döva eller hörselskadade till mellan 40 000 och 60 000. Av dessa är mellan 6 800 och 8 800 personer barndomsdöva som har teckenspråket som sitt första språk.
De tre programföretagen Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB har ett åtagande gentemot staten och skall erbjuda program som skall vara tillgängliga för alla. SR, SVT och UR har en överenskommelse som fastställer programverksamheten om och för funktionshindrade. De har bl.a. åtagit sig att öka möjligheterna för funktionshindrade att ta del av programmen genom att utnyttja ny teknik. Att det finns sådana tekniska möjligheter påpekar Dan Ericsson i sin fråga.
Statens kulturråd fick i uppdrag av regeringen i april 1997 att göra en kartläggning och ett handlingsprogram "för att främja funktionshindrades deltagande i kulturlivet". I februari i år lämnade Statens kulturråd förslag till handlingsprogram som bl.a. berör meideområdet.
I regeringens skrivelse 1996/97:120 om handikappolitik redovisas den samlade strategi som kommer att ligga till grund för regeringens fortsatta arbete inom handikappområdet. I avsnittet "Ett tillgängligt regeringskansli" står bl.a. följande:
En utvärdering av tillämpningen av regeringens riktlinjer när det gäller funktionshindrade personers tillgång till Regeringskansliets publikationer skall göras senast år 1999.
Jag tycker det är mycket viktigt att personer med funktionshinder får samma tillgång till information om det politiska arbetet som andra. Alla ansträngningar bör därför göras för att föra ut riksdagens viktiga arbete på ett sådant sätt att även personer med funktionshinder, däribland döva och hörselskadade, kan ta del av det.
Hur detta skall gå till i praktiken är i första hand en fråga för riksdagen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.