Till innehåll på sidan

Terrorstämpling av MR-organisationer på Västbanken

Skriftlig fråga 2021/22:325 av Thomas Hammarberg (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-10-28
Överlämnad
2021-11-01
Anmäld
2021-11-04
Svarsdatum
2021-11-10
Sista svarsdatum
2021-11-10
Besvarad
2021-11-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Den israeliske försvarsministerns beslut att terroriststämpla sex civilorganisationer på Västbanken har väckt starka reaktioner bland företrädare för mänskliga rättigheter i en rad länder och på internationell nivå.

Amnesty International och Human Rights Watch har beskrivit terrorstämplingen som ”appalling and unjust” och som ”an attack by the Israeli government on the international human rights movement”.

Att reaktionerna bland MR-aktivister varit så stark beror inte minst på att deras verksamheter vunnit bred respekt. al-Haq, en av de sex stämplade organisationerna, har ett mycket positivt rykte, vilket har markerats via internationella utmärkelser. Jag har själv kunnat följa deras arbete under flera år och beundrat deras saklighet och principiella hållning.

Denna organisation har varit ett föredöme för andra grupper när det gäller seriösa undersökningar och ingående faktakontroll. Dess rapporter om israeliska kränkningar har varit väl underbyggda. Det gäller också dess dokumentation till ICC, Internationella brottsdomstolen i Haag.

al-Haqs kritik av övergrepp som begåtts av palestinska myndigheter har varit saklig och effektiv. I våras publicerade al-Haq en uppmärksam rapport om hur yttrandefriheten begränsats av den palestinska myndigheten.

De fem övriga organisationer som stämplades var Addameer, Bisan Center, Defense for Children International Palestine, The Samidoun Palestinian Prisoner Solidarity Network och The Union of Agricultural Work Committees. Addameer och Defence for Children har företrätt arresterade palestinier och försökt försvara deras intressen. Samidoun är en solidaritetsrörelse för palestinska fångar, och Union of Agricultural Work har stött palestinska bönder i det ockuperade så kallade Area C.

Israeliska myndigheter har en längre tid markerat att de här organisationerna är oönskade. Deras rörelsefrihet har i en del fall begränsats. Men att dessa MR-aktivister inom civilsamhället skulle stämplas som terrorister, med allt vad detta innebär, har förståeligt nog kommit som en chock för dem själva och deras kollegor i andra länder.

Tystnad från vår sida inför den här utvecklingen skulle missuppfattas bland såväl israeler som palestinier, inte minst mot bakgrund av de nu förbättrade politiska relationerna.

Jag vill fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Vilken är ministerns reaktion på denna utveckling, och tänker ministern ta några initiativ med anledning av detta?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:325 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

UD2021/ 16052 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2021/22:325 av Thomas Hammarberg (S)
Terrorstämpling av MR-organisationer på Västbanken

Thomas Hammarberg har frågat mig om min reaktion på Israels terrorstämpling av palestinska MR-organisationer och om jag kommer att ta några initiativ med anledning av detta.

Civilsamhället är en nyckelaktör i arbetet för demokrati, mänskliga rättigheter, god samhällsstyrning och hållbar utveckling i alla länder, inklusive Palestina. Sverige ser med oro på det snabbt krympande utrymmet för palestinska civilsamhällsorganisationer.

Varken Sverige eller andra givare hade någon förhandsinformation om Israels beslut att terroriststämpla några av Palestinas mest välkända civilsamhällsorganisationer. Flera av dessa får stöd från FN, EU, Sverige och andra viktiga givare. Tillsammans följer vi upp beslutet med Israel för att få mer information om grunderna till listningarna. Tidigare anklagelser om felaktig användning av svenska biståndsmedel till palestinska civilsamhällsorganisationer har efter noggrann granskning inte kunnat styrkas. Sverige står bakom det uttalande som gjordes av EU:s talesperson den 28 oktober.

Stockholm den 10 november 2021

Ann Linde

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.