Terrorlistning
Skriftlig fråga 2006/07:374 av Linander, Johan (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-12-15
- Inlämnad
- 2006-12-15
- Besvarad
- 2006-12-20
- Svar anmält
- 2006-12-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 december
Fråga
2006/07:374 Terrorlistning
av Johan Linander (c)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Det har nyligen framkommit att en svensk medborgare förts upp på FN:s terrorlista. Med det regelverk som finns har Sverige inga möjligheter att hindra terrorlistningen utan måste följa säkerhetsrådets beslut. Tidigare har tre svenska medborgare varit terrorlistade, varav en av dem i nästan fem år.
De personer som terrorlistas drabbas mycket hårt genom bland annat frysning av tillgångar. Åtgärderna kan givetvis vara berättigade vid till exempel planering av grov brottslighet, men att utsättas för detta tvångsmedel utan möjlighet till rättslig prövning är inte acceptabelt. Exempelvis åsidosätts Europakonventionen om mänskliga rättigheter.
Sverige borde aktivt arbeta för att ändra FN-stadgan om terrorlistning så att denna uppfyller alla krav på mänskliga rättigheter som Sverige undertecknat i andra sammanhang.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga följande:
Vilka åtgärder är utrikesministern beredd att vidta för att FN:s terrorlistning ska uppfylla alla krav på mänskliga rättigheter inklusive rätten till en rättslig prövning av en opartisk domstol?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:374 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2006/07:374 Terrorlistning
Utrikesminister Carl Bildt
Johan Linander har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att FN:s system för att uppföra terrorister på sanktionslistor ska uppfylla alla krav på mänskliga rättigheter inklusive rätten till en rättslig prövning av en opartisk domstol.
Sverige har, liksom övriga Europeiska unionen och många andra länder, under lång tid framfört kritik rörande brister i rättssäkerheten i 1267–regimen. Regeringen vidhåller denna kritik.
Alla operativa beslut om FN:s sanktioner mot terrorism fattas i säkerhetsrådet, där Sverige för närvarande inte är medlem. Det gäller såväl ursprungsresolutionen 1267 som efterföljande beslut, bland annat om riktlinjer för sanktionernas tillämpning och beslut om att föra upp enskilda individer eller grupper på sanktionslistan. Sverige har således ingen möjlighet att delta i beslut om sanktionernas utformning. Jag vill samtidigt understryka att resolution 1267 har antagits enligt FN-stadgans kap. 7 och att dess operativa paragrafer därmed är folkrättsligt bindande.
Dessa förhållanden hindrar inte Sverige från att på andra sätt verka för förbättringar av 1267–systemet, bland annat genom att söka påverka säkerhetsrådets medlemmar. Sverige tillhörde de starkast pådrivande länderna bakom skrivningar i slutdokumentet från FN-toppmötet i september 2005 om att tydliga och rättvisa procedurer måste införas för sanktionslistning och för avlistning. Toppmötets beslut har bidragit till att öka det politiska trycket för förbättringar. Under det senaste året har Sverige arbetat i ett gemensamt projekt med Schweiz och Tyskland för att förbättra sanktionssystemet. Projektet resulterade i våras i en rapport från Watson Institute, Brown University. Rapporten har fått stort genomslag och har gjorts tillgänglig som officiellt FN-dokument (A/60/887). Rapporten identifierar brister i sanktionssystemen både vad gäller rättssäkerhet och hänsynen till mänskliga rättigheter och ger förslag till förbättringar beträffande listning, avlistning och omprövningsmekanismer. Rapporten har presenterats för säkerhetsrådets 1267–kommitté och utgör en del av underlaget för kommitténs pågående översyn av riktlinjerna för sanktionerna.
Arbetet för förbättringar i sanktionssystemet har givit vissa resultat under de senaste åren. Sanktionskommittén har bland annat lagt fast en procedur rörande avlistning, närmare definierat kriterierna för listning, givit rätt till humanitära undantag från sanktionernas tillämpning samt beslutat att förslagsställande stater ska bifoga ett underlag, så kallat statement of case, som beskriver grunden för enskilda listningsförslag. Den senaste månaden har nya viktiga beslut fattats. Sanktionskommittén antog den 29 november nya riktlinjer som bland annat tydliggör vilket slags beslutsunderlag som krävs för att listningsförslag ska kunna godkännas. Säkerhetsrådet antog den 19 december resolution 1730 som innebär att en individ eller enhet kan lämna in en begäran om avlistning till en kontaktpunkt inom sanktionskommittén.
Steg har alltså tagits mot stärkt rättssäkerhet. Fortfarande saknas dock en tillfredsställande avlistningsprocedur och en möjlighet till en oberoende och opartisk omprövning av säkerhetsrådets listningsbeslut. Regeringen kommer därför också framgent att ge hög prioritet åt att tillsammans med likasinnade länder verka för tillfredsställande rättssäkerhetsgarantier i sanktionssystemen, inklusive stärkta möjligheter till omprövning av säkerhetsrådets beslut.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.