Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Teracoms redovisning

Skriftlig fråga 1999/2000:1186 av Karlsson, Ola (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-07-04
Besvarad
2000-08-03
Anmäld
2000-09-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 4 juli

Fråga 1999/2000:1186

 av Ola Karlsson (m) till kulturminister Marita Ulvskog om Teracoms redovisning

Teracoms monopol på de markbundna TV-sändningarna är det enda återstående statsmonopolet på den svenska IT- och telemarknaden. Utsändningarna ger upphov till stora monopolvinster som nu Teracom bl.a. använder för att etablera sig på den konkurrensutsatta marknaden för s.k. trådlös bredbandsaccess. I ett interpellationssvar (1999/2000:401) konstaterar kulturminister Marita Ulvskog att Teracom ska belysa förhållandet mellan den konkurrensutsatta och den icke konkurrensutsatta verksamheten och därvid följa EU-kommissionens arbete med det s.k. transparensdirektivet (80/723/EG). Kravet på detta har enligt kulturministern, framställts till Teracom vid bolagsstämman genom s.k. ägardirektiv. Det är dock uppenbart att Teracom i sin årsredovisning eller på annat sätt underlåtit att belysa förhållandet mellan den konkurrensutsatta och den icke konkurrensutsatta delen av verksamheten.

Vilka åtgärder avser kulturministern att vidta för att Teracom fortsättningsvis ska belysa förhållandet mellan den konkurrensutsatta och den icke konkurrensutsatta verksamheten och därvid följa EU-kommissionens arbete med det s.k. transparensdirektivet (80/723/EG)?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1186 besvarad av kulturminister Marita Ulvskog

den 3 augusti

Svar på frågorna 1999/2000:1186 om Teracoms redovisning och 1190 om Teracoms konkurrensutsatta verksamhet

Kulturminister Marita Ulvskog

Ola Karlsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att Teracom fortsättningsvis ska belysa förhållandet mellan den konkurrensutsatta och den icke konkurrensutsatta verksamheten och därvid följa EU-kommissionens arbete med det s.k. transparensdirektivet (80/723/EG), samt om jag avser göra det möjligt för riksdagen att ta del av vilken av Teracoms verksamhet som var, respektive inte var, konkurrensutsatt för 1999.

Svaret på den andra frågan är att den del av Teracoms verksamhet som avser utsändning av program för de företag som har koncession att sända i hela landet, dvs. public service-företagen (SVT, SR och UR) samt TV 4, utgör den del av verksamheten som inte är konkurrensutsatt. All annan verksamhet bedrivs på en konkurrensutsatt marknad.

När det gäller frågan om hur Teracom fortsättningsvis ska belysa förhållandet mellan konkurrensutsatt och icke konkurrensutsatt verksamhet är ordningen sådan att regeringen framställer krav om t.ex. avkastning genom ägardirektiv. Om det finns behov av nya krav eller förändring av de befintliga kraven framställs således sådana vid den årliga bolagsstämman.

Regeringen följer kontinuerligt Teracoms verksamhet och utveckling. Vid bildandet av Teracom beslutades det dessutom att, med hänsyn till att en del av Teracoms verksamhet inte skulle vara utsatt för konkurrens, denna verksamhet bör kunna granskas i särskild ordning. Avsikten är att inom kort ytterligare granska den icke konkurrensutsatta verksamheten i bolaget genom Riksrevisionsverkets försorg. Resultatet av en sådan granskning kommer självklart att bli tillgängligt för riksdagen, men kommer även att ge bolaget ytterligare vägledning i arbetet med att belysa förhållandet mellan de båda verksamheterna.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.