Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Teracoms konkurrensutsatta verksamhet

Skriftlig fråga 1999/2000:1190 av Karlsson, Ola (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-07-04
Besvarad
2000-08-02
Anmäld
2000-09-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 4 juli

Fråga 1999/2000:1190

 av Ola Karlsson (m) till kulturminister Marita Ulvskog om Teracoms konkurrensutsatta verksamhet

I en interpellation till kulturminister Marita Ulvskog tog jag för en tid sedan upp Teracoms monopol på utsändningen av TV i marknätet. Det är det återstående statsmonopolet på den svenska IT- och telemarknaden. Jag frågade då kulturministern vad hon avsåg göra för att tillförsäkra att Teracom inte använder monopolvinster för att etablera sig på konkurrensutsatta delar som t.ex. trådlös bredbandsaccess. Enligt ministerns svar gäller för Teracom att den verksamhet som inte är utsatt för konkurrens ska bedrivas med skälig lönsamhet och bygga på självkostnadsprincip. Den konkurrensutsatta verksamheten ska Teracom driva på företagsekonomiskt och marknadsmässigt bästa sätt. I samband med bolagsstämman framställs enligt kulturministern krav på Teracom om t.ex. avkastning på insatt kapital och utdelning genom s.k. ägardirektiv. I ägardirektiven anges också att Teracom ska belysa förhållandet mellan den konkurrensutsatta och den icke konkurrensutsatta verksamheten och därvid följa EU-kommissionens arbete med det s.k. transparensdirektivet (80/723/EG). Efter att studerat Teracoms årsredovisning kan jag konstatera att där helt saknas information om förhållandet mellan konkurrensutsatt och icke konkurrensutsatt verksamhet. Eftersom statsrådet i sitt svar på min interpellation deklarerade att krav på särredovisning ställts utgår jag ifrån att departementet har tillgång till en sådan redovisning.

Avser statsrådet att göra det möjligt för riksdagen, att ta del av vilken av Teracoms verksamhet som var, respektive inte var, konkurrensutsatt för 1999?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1190 besvarad av kulturminister Marita Ulvskog

den 3 augusti

Svar på frågorna 1999/2000:1186 om Teracoms redovisning och 1190 om Teracoms konkurrensutsatta verksamhet

Kulturminister Marita Ulvskog

Ola Karlsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att Teracom fortsättningsvis ska belysa förhållandet mellan den konkurrensutsatta och den icke konkurrensutsatta verksamheten och därvid följa EU-kommissionens arbete med det s.k. transparensdirektivet (80/723/EG), samt om jag avser göra det möjligt för riksdagen att ta del av vilken av Teracoms verksamhet som var, respektive inte var, konkurrensutsatt för 1999.

Svaret på den andra frågan är att den del av Teracoms verksamhet som avser utsändning av program för de företag som har koncession att sända i hela landet, dvs. public service-företagen (SVT, SR och UR) samt TV 4, utgör den del av verksamheten som inte är konkurrensutsatt. All annan verksamhet bedrivs på en konkurrensutsatt marknad.

När det gäller frågan om hur Teracom fortsättningsvis ska belysa förhållandet mellan konkurrensutsatt och icke konkurrensutsatt verksamhet är ordningen sådan att regeringen framställer krav om t.ex. avkastning genom ägardirektiv. Om det finns behov av nya krav eller förändring av de befintliga kraven framställs således sådana vid den årliga bolagsstämman.

Regeringen följer kontinuerligt Teracoms verksamhet och utveckling. Vid bildandet av Teracom beslutades det dessutom att, med hänsyn till att en del av Teracoms verksamhet inte skulle vara utsatt för konkurrens, denna verksamhet bör kunna granskas i särskild ordning. Avsikten är att inom kort ytterligare granska den icke konkurrensutsatta verksamheten i bolaget genom Riksrevisionsverkets försorg. Resultatet av en sådan granskning kommer självklart att bli tillgängligt för riksdagen, men kommer även att ge bolaget ytterligare vägledning i arbetet med att belysa förhållandet mellan de båda verksamheterna.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.