Telia
Skriftlig fråga 1998/99:276 av Pilsäter, Karin (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-01-22
- Anmäld
- 1999-01-26
- Besvarad
- 1999-02-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 januari
Göran Persson uttryckte sig i partiledardebatten den 20 januari 1999 på ett sådant sätt att man kan få intrycket att han värderar den samlade koncernen Telia-Telenor till över 300 miljarder kronor. Han jämförde ett uppskattat värde på Telia om 40 miljarder kronor när försäljning var aktuell för några år sedan. Göran Persson sade: "I dag är prislappen 200 miljarder eller däromkring. Det är 160 000 miljoner därför att vi inte rivstartade med Folkpartiet."
Telia utgör 60 % av den nya koncernen som i så fall skulle ha ett samlat värde om över 330 miljarder kronor. Bedömningar som telekomanalytiker gjort talar enligt olika uppgifter om ett spann på 170-250 miljarder kronor. I pressmeddelandet om affären framgår ingen värdering av vare sig Telia eller det nya bolaget.
Med anledning av detta vill jag fråga näringsministern:
Vilken "prislapp" har Telia i den nu föreslagna fusionen?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:276 besvarad av Näringsminister Björn Rosengren
- Näringsminister Björn Rosengren
Karin Pilsäter har frågat mig om viken prislapp Telia har i den nu föreslagna fusionen med Telenor.
Den svenska regeringen och den norska regeringen har kommit överens om en avsiktsförklaring som säger att de båda ägarna till Telia respektive Telenor skall förhandla vidare om ett avtal som skall leda till en sammanslagning av de bägge bolagen. Den svenska regeringen avser att lägga fram förslag till riksdagen i ärendet senare i vår.
I avsiktsförklaringen har sagts att inriktningen skall vara att svenska staten får 60 % av aktierna i det nya bolaget och att den norska staten får 40 %. Denna relation baserar sig på en preliminär relativ värdering av de bägge bolagen. De fortsatta förhandlingarna får visa om denna relation bör bli den slutliga. Bl.a. skall en ingående analys göras av de bägge bolagen för att kontrollera om de uppgifter som lämnats vid diskussionen om avsiktsförklaringen stämmer, en s.k. due diligence. I avsiktsförklaringen ingår även att de bägge ägarna under år 2000 skall låta börsnotera det gemensamma bolaget och i det sammanhanget sälja en viss del till utomstående ägare, bl.a. allmänheten. Det finns inte nu möjlighet att närmare precisera ett värde på ett av bolagen. Skulle regeringen nu deklarera en uppfattning i denna fråga kan det försvåra den kommande försäljningen av aktier. Beslut om till vilket pris aktierna kommer att erbjudas köpare fattas först i samband med försäljningsprocessen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.