Telemuseets framtid
Skriftlig fråga 2003/04:367 av de Pourbaix-Lundin, Marietta (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-12-01
- Inlämnad
- 2003-12-01
- Besvarad
- 2003-12-10
- Svar anmält
- 2003-12-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2003/04:367
av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till kulturminister Marita Ulvskog om Telemuseets framtidTelemuseums nämnd beslutade den 20 november i år att stänga Telemuseet den 15 januari 2004. Bakgrunden är att en långsiktig finansiering inte har kunnat hittas. Telia Sonera och Ericsson kommer under en övergångsperiod, fram till den 1 juni 2008, att finansiera omhändertagandet av samlingarna. För att i framtiden kunna visa samlingarna för allmänheten behöver dock en långsiktig lösning hittas. En sådan måste bland annat för framtiden säkerställa förvaltning och visning av Sveriges unika industriella och tekniska kulturarv. För en långsiktig lösning har staten en nyckelroll.
Mot denna bakgrund vill jag fråga kulturministern om hon är beredd att medverka till en långsiktig lösning så att Telemuseet kan fortsätta att vara öppet för allmänheten.
Svar på skriftlig fråga 2003/04:367 besvarad av Marita Ulvskog
den 10 december
Svar på fråga 2003/04:367 om Telemuseets framtid
Kulturminister Marita Ulvskog
Marietta de Pourbaix-Lundin har frågat mig om jag är beredd att medverka till en långsiktig lösning så att Telemuseet kan fortsätta att vara öppet för allmänheten. Jag har nyligen svarat på en liknande fråga av Marie Wahlgren (den 19 november 2003).
Verksamheten vid Telemuseet regleras i ett avtal mellan Stiftelsen Tekniska museet och Televerket, numera Telia AB. Företaget, som svarar för huvuddelen av verksamhetens finansiering, har sagt upp avtalet och det upphör därmed att gälla den 31 maj 2005. Som en följd av detta kommer @ enligt de uppgifter jag inhämtat @ stora delar av Telemuseets samlingar att flyttas till Tekniska museets lokaler.
Det faktum att Telia AB valt att säga upp avtalet och därmed upphör med större delen av sitt bidrag till verksamheten vid Telemuseet innebär inte att staten utan vidare kan ta över ansvaret. Min grundläggande hållning är att näringslivet, och i det här fallet telekomsektorn, i hög grad måste ta ett eget ansvar för det industriella kulturarvet både på kort och lång sikt.
Mot den bakgrunden är det naturligtvis mycket bekymmersamt att näringslivet nu väljer att frånträda ansvaret för Telemuseet, liksom att näringslivets bidrag till den egna Stiftelsen Tekniska museet minskat över tid, samtidigt som det statliga bidraget till museet successivt räknats upp. För 2004 kommer det statliga bidraget till Tekniska museet att vara 43 056 000 kronor.
Runtom i landet kan man se andra exempel på hur näringslivet överlämnar ansvaret för det industriella kulturarvet till hårt belastade kommuner. Detta är ett betydande problem som inte kan lösas av skattebetalarna själva. Även näringslivet måste engageras i bevarandearbetet efter de stora strukturella omställningarna i produktion och ekonomi som präglat det moderna samhället. Det är företagen också skyldiga de människor vars yrkesverksamma liv återspeglas i det industrihistoriska arvet.
Från Kulturdepartementets sida har vi fört en dialog med de organisationer som står bakom Stiftelsen Tekniska museet om ansvarsfördelningen mellan stat och näringsliv. Avsikten från vår sida är att denna dialog ska fortsätta. Jag avser också att bredda dialogen med näringslivet om ansvaret för industrisamhällets samlade kulturarv.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.