telekommunikationsproblem
Skriftlig fråga 2001/02:1505 av Fridén, Lennart (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-08-14
- Besvarad
- 2002-08-22
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 augusti
Fråga 2001/02:1505
av Lennart Fridén (m) till näringsminister Björn Rosengren om telekommunikationsproblemUnder den senaste tiden har många frågor rörande pågående utveckling av telekommunikationerna diskuterats. Det gäller frågan om strålningsrisker med mobilstationer, aviserade avtalsbrott rörande 3 G-utbyggnadstiden, bredbandsutbyggnadens avstannande m.m. Dessvärre är problemen också ganska stora rörande den äldre telefonin. Näringsministern har nyligen talat om att det "gått snett" i utvecklingen med posten, men att det gått bra med telefonin. Både i normala situationer och i samband med oväntade naturkatastrofer upplever dock abonnenter och anställda inom de bolag, som en gång utgjorde Televerket, att det är stora problem. Ett i stora delar av landet föråldrat och "lappat" telenät och oklara och omotiverade ansvarsgränsdragningar mellan inom området verksamma företag, och bristande kommunikation dem emellan, skapar irritation för både anställda och kunder @ för de sistnämnda dessutom problem som negativt påverkar deras verksamhet. Staten är fortfarande såväl majoritetsägare för Telia som huvudansvarig för teletrafiken. Det ansvaret borde leda till snara åtgärder för att säkra infrastrukturen inom teleområdet och förhindra kommande kollaps.
Med anledning av det anförda får jag ställa följande fråga till näringsministern:
Vilka snabba åtgärder ämnar näringsministern initiera för att säkra en nödvändig och bättre utveckling för telenätet i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1505 besvarad av näringsminister Mona Sahlin
den 22 augusti
Svar på fråga 2001/02:1505 om telekommunikationsproblem
Statsrådet Mona Sahlin
Lennart Fridén har frågat näringsminister Björn Rosengren vilka åtgärder han ämnar initiera för att säkra en nödvändig och bättre utveckling för telenätet i Sverige.
Lennart Fridén anser att ett flertal problem finns inom telekommunikationerna och att staten @ som majoritetsägare i Telia AB och huvudansvarig för teletrafiken @ har ett ansvar att vidta snara åtgärder för att säkra infrastrukturen inom teleområdet och för att förhindra en kommande kollaps.
Arbetsfördelningen inom regeringen är sådan att det är jag som ska besvara frågan.
Låt mig inledningsvis peka på vikten av att göra en tydlig åtskillnad mellan statens roll som ägare av Telia AB och statens roll som reglerare på telemarknaden. De telepolitiska målen säkerställs främst genom lagstiftning och inte genom ägande av teleoperatörer.
Jag delar inte Lennart Fridéns syn att telekommunikationerna står inför en kommande kollaps. Den svenska telemarknaden övergick den 1 juli 1993 i praktiken från oreglerat monopol till reglerad konkurrens. Telekommunikationerna har därefter utvecklats positivt på i stort sett samtliga delar av telemarknaden: delmarknaderna har ökat i värde, antalet aktiva aktörer har blivit alltfler och konkurrensen har skärpts till gagn för konsumenterna. Sverige har internationellt sett länge legat i toppen vad gäller tillgänglighet och användning av telefonitjänster.
Sverige har internationellt sett även en av de högsta andelarna av befolkningen som är ansluten till bredbandsnät, om man däri medräknar tillgång till Internet via ADSL (telefonnätet), kabel-TV och fiberoptiska nät. Sverige är ett av de få länderna i världen som har ett stimulansprogram för utbyggnad av ortssammanbindande och lokala telenät över hela landet, även i glesbygd och landsbygd. Eftersom avsikten är att marknaden i första hand ska tillgodose detta behov och staten bara skjuter till en del av investeringskostnaden, påverkas utbyggnadstakten av det förändrade marknadsläget. Stödperioden har därför förlängts från 2004 till 2005.
Ett intensivt arbete har de senaste åren pågått inom EU med att formulera ett nytt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster. Avsikten är att modernisera och anpassa regleringen till den situation som råder på marknaden bl.a. genom att ta hänsyn till den pågående konvergensen mellan tele, data och rundradio. Detta nya regelverk kommer också att erbjuda regleringsmyndigheterna utökade möjligheter att angripa uppkomna problem rörande tillträde till telenätet. Den nya regleringen ska vara genomförd i svensk lagstiftning den 25 juli 2003.
Regeringen tillsatte en utredning (N2001:07) om elektronisk kommunikation i juli 2001 för att bl.a. lämna förslag till hur de nya EG-rättsakterna ska genomföras. Utredningen lämnade den 8 juli 2002 delbetänkandet Lag om elektronisk kommunikation (SOU 2002:60). Efter remissbehandling av denna avser regeringen att inkomma med en proposition till riksdagen under våren 2003. Utredningen ska dessutom bl.a. föreslå de ändringar i nuvarande myndighetsstruktur på området och de samarbetsformer som finns mellan myndigheterna som är påkallade. Denna del av uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2002.
Lennart Fridén pekar i sin fråga bl.a. på problem som uppkommer i samband med oväntade naturkatastrofer. Regeringen gav den 15 november 2001 Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att bedöma säkerheten i telenäten vid en svår påfrestning på samhället i fred. På grundval av denna analys skulle PTS utreda behovet av och föreslå de författningsändringar vilka dels säkerställer att telekommunikationerna kan fungera i händelse av en svår påfrestning på samhället i fred, dels gör det möjligt att ställa krav på grundläggande säkerhet i teleinfrastrukturen i syfte att minska konsekvenserna av en svår påfrestning om en sådan skulle inträffa. PTS inkom den 14 mars 2002 med en utredning om säkerheten i telenäten vid svåra påfrestningar. Denna har remitterats och kommer att beredas i samband med behandlingen av ovannämnda förslag till lag om elektronisk kommunikation.
Sammanfattningsvis pågår för närvarande en omfattande översyn av dagens telereglering. Jag är övertygad om att denna kommer att resultera i ett förbättrat regelverk med utökade möjligheter att säkerställa en gynnsam utveckling av elektroniska kommunikationsnät till gagn för såväl marknadsaktörer som konsumenter i hela landet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

