telefonavbrott
Skriftlig fråga 2002/03:784 av Andersson, Margareta (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-04-10
- Inlämnad
- 2003-04-10
- Besvarad
- 2003-04-25
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2003-04-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 april
Fråga 2002/03:784
av Margareta Andersson (c) till statsrådet Ulrica Messing om telefonavbrottI vinter har vid något tillfälle ca 5 000 personer varit utan telefon under cirka tolv timmar på grund av ett tekniskt fel hos Telia Nät. Man gick endast ut en enda gång via lokalradion för att upplysa om felet, när det kunde tänkas vara avhjälpt och vart man skulle vända sig i nödsituationer.
Flera människor hade svårt att nå omvärlden eftersom man fick vanlig upptagetton och ingen felton. Äldre människor och andra som kanske saknar bil och har långt att ta sig till en nödtelefon kan i en liknande situation råka mycket illa ut. Sjukdom, olycksfall och brand tar inte hänsyn till om telefonnätet fungerar.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att liknande situationer där människor inte får tillräcklig information om ett dylikt avbrott inte ska uppstå igen?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:784 besvarad av Ulrica Messing
den 25 april
Svar på fråga 2002/03:784 om telefonavbrott
Statsrådet Ulrica Messing
Margareta Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att undvika att situationer uppstår där människor inte får tillräcklig information vid ett telefonavbrott.
Margareta Andersson pekar på ett avbrott i vintras då ca 5 000 personer var utan fungerande telefon under cirka tolv timmar. Under denna tid upplystes allmänheten endast en gång via lokalradion om felet, när det kunde tänkas vara avhjälpt och vart man skulle vända sig i nödsituationer.
Samhällsutvecklingen har skapat ett allt större beroende av telekommunikationer och att dessa fungerar också i händelse av allvarliga störningar.
Telelagen ålägger den som tillhandahåller teletjänster eller nätkapacitet att se till att verksamheten uppfyller rimliga krav på god funktion och teknisk säkerhet. Post- och telestyrelsen (PTS) utövar tillsyn över operatörerna för att säkerställa att bestämmelserna i telelagen efterlevs. Den 27 mars 2003 överlämnade regeringen propositionen Lag om elektronisk kommunikation, m.m. (prop. 2002/03:110) till riksdagen. I propositionen föreslås att en ny lag om elektronisk kommunikation ska ersätta telelagen. I den nya lagen föreslås att ett företag som tillhandahåller fast telefoni ska se till att tjänsten och det fasta telefonnätet uppfyller rimliga krav på god funktion och teknisk säkerhet. Detta bland annat för att säkra att företaget vidtar alla rimliga åtgärder för att säkerställa en oavbruten tillgång till larmtjänster.
Sverige har en mycket omfattande teleinfrastruktur och störningar uppstår i teletrafiken dagligen. De flesta avhjälps innan de märks av allmänheten, men det uppstår ibland situationer där avbrotten blir mer långvariga. Dessvärre går det inte att garantera att sådana avbrott aldrig uppkommer. PTS har under förra året tydliggjort att teleoperatörer är skyldiga att omedelbart informera alarmeringscentralen om störningar, avbrott eller liknande som gör att nödsamtal inte kan förmedlas till en alarmeringscentral. Uppgifter måste då också lämnas om bland annat avbrottets omfattning och beräknad tid för avbrottet.
Vid avbrott som fått större konsekvenser eller vid upprepade fel följer PTS upp detta tillsammans med operatörer och andra inblandade myndigheter för att få klarhet i vad som ledde fram till störningen och hur detta eventuellt hade kunnat undvikas.
I PTS regleringsbrev för 2002 gav regeringen i uppdrag åt myndigheten att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys inom telekommunikationsområdet. Utifrån denna har PTS redovisat en strategi för hur arbetet ska bedrivas för att öka beredskapen och minska konsekvenserna av svåra påfrestningar.
I samhällets krishanteringssystem har närhetsprincipen en central roll. Denna innebär att kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället. Enligt räddningstjänstlagen är det kommunernas och de statliga räddningstjänstmyndigheternas ansvar att tillse att det finns anordningar för alarmering av räddningsorganen. Rutinerna mellan de olika alarmeringscentralerna varierar och bygger på de avtal och överenskommelser som träffats med samhällets olika räddningsorgan, till exempel den kommunala räddningstjänsten. Gemensamt är dock att när en alarmeringscentral får kännedom om ett teleavbrott så informerar denna även berörda kommunala räddningsorgan om avbrottet. En bedömning av vilka åtgärder som ska vidtas görs därefter på kommunal nivå med hänsyn till ett flertal faktorer till exempel avbrottets omfattning och tidpunkten på dygnet. Hänsyn tas även till att det i dag finns flera nätoperatörer och det inte alltid är samtidigt avbrott i samtliga nät.
I lagrådsremissen Reformerad räddningstjänstlagstiftning som regeringen överlämnade till Lagrådet den 27 mars 2003 föreslår regeringen en ny lag, lagen om skydd mot olyckor, som ersätter den nu gällande räddningstjänstlagen. I lagrådsremissen föreslås att kommunerna och de statliga räddningstjänstmyndigheterna även fortsättningsvis ska tillse att det finns anordningar för alarmering av räddningsorganen. Dessutom föreslås att kommunerna ska upprätta handlingsprogram för den förebyggande verksamheten. Där bör framgå hur allmänheten kan larma räddningsorganen vid avbrott och störningar på till exempel telenätet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

