Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

tekniskt infrastrukturnät

Skriftlig fråga 2002/03:1187 av Sellén, Birgitta (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-06-27
Besvarad
2003-07-09
Besvarad
2003-07-11
Anmäld
2003-09-16
Svar anmält
2003-09-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 juni

Fråga 2002/03:1187

 av Birgitta Sellén (c) till statsrådet Ulrica Messing om tekniskt infrastrukturnät

Vid ett seminarium om mobil kommunikation på fjället och landsbygden lyftes problemet med att täckningen av mobilnätet kommer att försämras när NMT 450-nätet kommer att upphöra på grund av att den tekniken är för gammal. De nya 3 G-näten kommer att täcka bara 25@40 % av landets yta.

Statsrådet Messing, som var en av deltagarna i panelen, sade bland annat att regeringen har höga ambitioner för att skapa bra mobila mottagningar i hela landet och att det ska bli full mobil täckning i landet. Lagen säger också att "Staten ska ha ett ansvar på områden där allmänna intressen inte enbart kan tillgodoses av marknaden".

Det finns många "vita fläckar" i landet redan i dag, vilket innebär problem för många näringar, däribland samernas verksamhet, skogsindustrin, turismen, fjällräddningen.

Samtidigt som mobilnätet behöver förbättras så står vi inför planer på att andra tekniska infrastrukturnät ska byggas/uppgraderas. Digital-TV ska ersätta analoga sändningar 2008, radiokommunikation för effektiv ledning (Rakel) ska starta sin verksamhet 2004 och digitalradio kommer med säkerhet att ersätta analoga radion om tio@femton år. Kanhända kan man samnyttja ledningsdragningar/uppgraderingar för flera olika tekniska nätverk som behövs inom en snar framtid.

Min fråga är därför:

Är statsrådet Messing beredd att låta utreda om det finns tekniska möjligheter att skapa ett gemensamt infrastrukturnät för alla olika nät som ska byggas inom en snar framtid?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1187 besvarad av Ulrica Messing

den 9 juli

Svar på fråga 2002/03:1187 om tekniskt infrastrukturnät

Statsrådet Ulrica Messing

Birgitta Sellén har frågat mig om jag är beredd att låta utreda om det finns tekniska möjligheter att skapa ett gemensamt infrastrukturnät för alla olika nät som ska byggas inom en snar framtid. Jag utgår ifrån att frågan avser de infrastrukturer som förmedlar elektronisk kommunikation.

Jag ser det inte som nödvändigt att tillsätta en särskild utredning för det ändamål som Birgitta Sellén framför. Det är varken önskvärt eller tekniskt möjligt att skapa ett enda nät. Däremot kan och bör, för viss typ av infrastruktur, ett större gemensamt utnyttjande komma till stånd.

Min utgångspunkt är att vi i Sverige måste använda den infrastruktur som finns och kommer att finnas på ett resurssnålt och effektivt sätt. Samtidigt är det så att för elektronisk kommunikation syftar regelverket på området också till att åstadkomma konkurrens på infrastrukturområdet. Kompletterande infrastrukturer kan gynna konkurrensen, utbudet och prisbilden i många fall, till exempel på bredbandsmarknaden. Det innebär därför en balansgång.

Men det finns också viss typ av infrastruktur som inte onödigtvis bör flerfaldigas. Ett mycket aktuellt exempel är mobilmaster och annan utrustning för mobiltelenät där samordning är bra och viktigt, inte minst utifrån omsorgen om miljön och landskapsbilden. Men även på detta område är det viktigt att investeringsviljan för att anlägga nät inte går förlorad. Den nya lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation träder i kraft den 25 juli 2003 och en nyhet i den är att det införs en möjlighet att ålägga operatörerna att samlokalisera radioutrustning i master.

Även den statliga infrastrukturen skulle kunna användas i större utsträckning än vad den gör i dag för elektronisk kommunikation, inte minst i glesbefolkade områden. Därför beslöt regeringen i maj 2002 att ge ett tilläggsdirektiv till Stomnätsutredningen. Uppdraget är att ge en samlad bild av hur den statliga infrastrukturen, i första hand Banverkets, Svenska Kraftnäts och Vägverkets infrastruktur, har använts och framför allt kan användas framöver för utbyggnad av nät för elektronisk kommunikation. Till den statliga infrastrukturen hör också de statliga bolagen Vattenfall AB och Teracom AB.

I det uppdrag regeringen givit Försvarets materielverk att genomföra en upphandling av ett gemensamt radiokommunikationssystem, Rakel, anges att befintlig infrastruktur bör användas i så stor omfattning som möjligt.

Enligt lagen om elektronisk kommunikation blir det också möjligt att i viss utsträckning utnyttja radiofrekvenser, som i första hand är avsedda för digital TV eller digital radio, även för andra ändamål under förutsättning bland annat att det inte inverkar negativt på konkurrensen. På så sätt underlättas samutnyttjande av infrastrukturen även på detta område.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.