teckenspråksundervisning för föräldrar till döva barn
Skriftlig fråga 2000/01:1215 av Frebran, Rose-Marie (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-05-11
- Anmäld
- 2001-05-15
- Besvarad
- 2001-05-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 maj
Fråga 2000/01:1215
av tredje vice talman Rose-Marie Frebran (kd) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om teckenspråksundervisning för föräldrar till döva barnTeckenspråket är sedan 1981 erkänt som modersmål i Sverige och därför jämställt med andra modersmål. Döva barn måste precis som andra barn få utvecklas i en miljö där omgivningen kan kommunicera på deras modersmål.
Föräldrar till döva barn har rätt till Teckenspråksutbildning för föräldrar (TUFF). Denna utbildning omfattar 240 timmar. När barnen nått skolåldern och deras teckenspråk fortsätter att utvecklas är föräldrarnas utbildningstimmar slut, vilket gör det svårt för föräldrarna att följa med i språkutvecklingen. Det finns alltså ett stort behov av fortsatt undervisning för föräldrarna när barnen kommit upp i skolåldern (SKOL-TUFF). I Norge har man insett detta. Där har föräldrarna rätt till en teckenspråksutbildning som omfattar betydligt fler timmar, ända tills barnet är 16 år.
En tanke med TUFF var enligt proposition 1996/97:162 att skapa en systematiserad utbildning som skulle vara likvärdig och hålla hög kvalitet i alla delar av landet. TUFF skulle följas av ytterligare utbildningar. I själva verket saknas dock systematisk utbildning efter TUFF. Enligt Skolverkets ramkursplan för TUFF-kurserna, SKOLFS 1998:7, gäller denna föreskrift "Teckenspråk för föräldrar @ grundkurs". Av detta följer att det borde finnas en fortsättningskurs.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga statsrådet Wärnersson:
Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att föräldrar till döva barn ska få sitt behov av teckenspråksundervisning tillgodosett?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1215 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
Svar på fråga 2000/01:1215 om teckenspråksundervisning för föräldrar till döva barn
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Rose-Marie Frebran har frågat vilka åtgärder jag tänker vidta för att föräldrar till döva barn ska få sitt behov av teckenspråksundervisning tillgodosett.
Systemet med statsbidrag till utbildning i teckenspråk för föräldrar till döva eller hörselskadade barn (TUFF) infördes efter förslag i propositionen Utbildning i teckenspråk för vissa föräldrar m.m. (prop. 1996/97:162) att gälla fr.o.m. den l0 januari 1998. Statsbidrag lämnas enligt förordningen (1997:1158) om statsbidrag för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar. TUFF-utbildningen @ som införs successivt @ omfattar sammanlagt 240 timmar och organiseras som en sammanhållen utbildning bestående av påbyggbara kurser. Landstingen har enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ett habiliteringsansvar som innebär en skyldighet att ta den första kontakten med en familj med ett dövt eller hörselskadat barn. Den teckenspråksutbildning som ges via landstingens habiliteringsansvar utgör basen för utbildning i teckenspråk för föräldrar. Deltagarna förutsätts alltså ha vissa förkunskaper för tillträde till den s.k. TUFF-utbildningen.
Statens institut för handikappfrågor i skolan administrerar bidraget och redovisar årligen utvecklingen av utbildningen. Av den senaste redovisningen (för 2000) framgår att utbildningen ännu är under uppbyggnad och att det krävs tid för att rekrytera samtliga föräldrar som är i behov av teckenspråksutbildning. Antalet deltagare beräknas år 2001 vara ca 800 vilket var den i propositionen beräknade omfattningen. Statens skolverk har i uppdrag att följa och utvärdera TUFF-utbildningen och lämnar årliga rapporter från uppföljningen. En slutlig rapport ska lämnas den l oktober 2004. I den förväntas bl.a. framgå om förändringar behöver göras av bestämmelserna för utbildningen.
I propositionen angavs att TUFF-utbildningen bör kunna byggas på för att möta ytterligare behov. Denna efterföljande utbildning bör dock kunna ske inom redan befintliga utbildningsanordningar med indirekt statligt stöd nämligen studier i t.ex. studiecirkel eller vid folkhögskola.
Jag menar att erfarenheterna av TUFF och Skolverkets slutredovisning bör avvaktas. Först därefter kan det bli aktuellt att överväga om förändringar i befintliga bestämmelser bör göras. Jag har i dagsläget ingen anledning att frångå de ställningstaganden som framfördes i propositionen 1996/97:162 beträffande efterföljande teckenspråksutbildning.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

