Taxonomireglernas effekter på investeringar i det konventionella jordbruket
Skriftlig fråga 2020/21:1444 av Staffan Eklöf (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-22
- Överlämnad
- 2021-01-25
- Anmäld
- 2021-01-26
- Svarsdatum
- 2021-02-03
- Sista svarsdatum
- 2021-02-03
- Besvarad
- 2021-02-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Per Bolund (MP)
De EU-regler som kallas taxonomin handlar egentligen om ett ramverk för att definiera hållbara investeringar. Tanken är också att taxonomiförordningens definitioner ska utgöra en grundpelare för flera av de andra åtgärderna för hållbar tillväxt. Återhämtningen efter coronapandemin ska som bekant göras med hållbara investeringar. Därmed får definitionerna i taxonomiförordningen mycket stor betydelse för de framtida möjligheterna till finansiering. Jordbruket är inget undantag.
I förslaget till delegerade akter som EU-kommissionen lade fram i november anges kriterier för hållbart jordbruk. För att jordbruk ska anses vara hållbart ska det inte göra signifikant skada på biologisk mångfald. Ett av kriterierna för detta i bilaga 1, sida 5 säger att man därför bara får använda bekämpningsmedel som är godkända i ekoförordningen. Detta leder till att Sveriges konventionella jordbruk inte kommer att anses vara hållbart trots att det använder mycket mindre bekämpningsmedel (en tiondel av insektsbekämpningsmedel) och är mer klimatvänligt än merparten av utländskt jordbruk. Därmed kan det konventionella jordbruket få svårare att få kapital till de investeringar som annars skulle göras för att göra jordbruket än mer klimat-och miljövänligt. Detta är kontraproduktivt, och vi anser att Sverige bör verka för att stryka hänvisningen till ekoförordningen.
Därför vill jag fråga statsrådet Per Bolund följande:
Har statsrådet agerat för att hänvisningen till ekoförordningen ska strykas så att inte bara det ekologiska jordbruket klassas som hållbart och därmed vara ensamt om att kunna få finansiering för ökad miljö- och klimatvänlighet?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1444 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)
Svar på frågorna 2020/21:1444 och 2020/21:1445 av Staffan Eklöf (SD) om Taxonomireglernas effekter på investeringar i det konventionella jordbruket respektive dess effekter på restaurering av betesmarker och biologisk mångfald
Staffan Eklöf har frågat mig hur jag agerat för att hänvisningen till ekoförordningen ska strykas så att inte bara det ekologiska jordbruket klassas som hållbart och därmed vara ensamt om att kunna få finansiering för ökad miljö- och klimatvänlighet. Staffan Eklöf har även frågat vad jag tänker göra för att undvika de negativa effekterna på biologisk mångfald i det svenska jordbrukslandskapet som EU-kommissionens förslag till regler kommer att innebära.
Jag vill inledningsvis kommentera att det återstår att se vilka effekter som taxonomin kommer att få på framtida finansieringsmöjligheter. Det är dock tveklöst så att taxonomin kommer att vara ett viktigt verktyg för att underlätta och jämföra hållbara investeringar. Det är därför som regeringen efter tidigare överläggning med riksdagen har stött ambitionen att klassificera miljömässigt hållbara verksamheter genom EU:s taxonomi och även tagit en aktiv roll i förhandlingarna. Regeringen fortsätter självklart att agera för svenska intressen nu när kommissionen arbetar fram en delegerad akt till taxonomin.
De ståndpunkter som Sverige driver har stämts av i riksdagen och omfattar bl.a. frågor som rör hållbart jordbruk. Sverige har i svaret på kommissionens konsultation påtalat att utkastet till delegerad akt på vissa områden innehåller väsentliga brister. Vi har varit tydliga med att de väldigt detaljerade kraven riskerar att öka den administrativa bördan utan att tillföra klimatnytta och att de i stället medför motsatta incitament för t.ex. skogsbrukare och jordbrukare.
Kriterierna för hållbart jordbruk är ett av de områden där Sverige driver på för mer omfattande ändringar för att taxonomin ska vara effektiv och väl avvägd. Regeringen har pekat på bristen på proportionalitet, väl analyserade konsekvenser och transparens i kriterierna. Vi har även påtalat att större hänsyn bör tas till mångfalden av natur- och lantbruksförhållanden i medlemsstaterna. En viktig princip som regeringen aktivt driver tillsammans med likasinnade medlemsstater är att taxonomin i större utsträckning bör baseras på bl.a. villkoren för miljö, klimat och djurvälfärd i den gemensamma jordbrukspolitiken.
Kommissionen förväntas nu gå igenom de synpunkter som inkommit och göra justeringar innan det slutliga förslaget presenteras. Det är därför för tidigt att dra några slutsatser kring effekterna. Jag kan dock försäkra Staffan Eklöf om att regeringen även fortsättningsvis kommer att arbeta för att taxonomin ska stödja en utveckling mot ett hållbart jordbruk där möjligheten att värna den biologiska mångfalden i de svenska betesmarkerna ingår.
Stockholm den 3 februari 2021
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.