tätare betygssteg
Skriftlig fråga 1998/99:479 av Skånberg, Tuve (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-03-22
- Besvarad
- 1999-03-31
- Anmäld
- 1999-04-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 mars
Förändringen av betygen från de fem betygsstegen 1-5, till de tre betygsstegen Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och Mycket väl godkänd (MVG) har inneburit en försämring för eleverna såväl i betygens funktion av positiv återföring, feedback, som i funktionen av urvalskriterium för vidare studier. De tre betygsstegen, samt möjligheten att inte få betyg alls, blir alltför vida och trubbiga. Skillnaden är stor mellan att ha ett svagt eller ett starkt G i ett visst ämne, men den framgår inte av betyget, och incitamentet för att höja betyget blir svagt.
På samma sätt som en trappa med täta trappsteg är mer gåvänlig än en trappa med få och höga steg, såväl för elitgymnasten som för den rörelsehindrade, är ett betygssystem med fler steg mer studievänligt, såväl för den som har lätt för sig som för den som har det svårare.
Nackdelen med få och stora betygssteg är naturligtvis störst för den med svårigheter. Nuvarande betygssteg kunde, utan att en förändring i grunden av betygssystemet vore nödvändig, enkelt kompletteras med ett plus för starkt betyg, eller ett minus för svagt, t.ex. VG- eller G+. För den som inte kvalificerat sig för G, borde läraren ha möjlighet att skriftligt kunna dokumentera de kunskaper som eleven ändå besitter, just för den positiva återföringens skull, och för att ge ett tydligt incitament för att ta nya tag.
Är skolministern beredd att ge lärarna möjlighet att kunna sätta ut betyg med plus och minus för att underlätta elevernas studiesituation?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:479 besvarad av Statsrådet Ingegerd Wämersson
- Statsrådet Ingegerd Wärnersson
den 31 mars
Tuve Skånberg har frågat om jag är beredd att ge lärarna möjlighet att kunna sätta ut betyg med plus och minus för att underlätta elevernas studiesituation.
Riksdagen har nyligen tagit beslut om ett nationellt betygssystem, vilken skala som skall gälla, när betyg skall sättas etc. Vi har infört ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem, där målen för godkänd i kursplanerna anger nivån för betyget G. Det finns fastställda kriterier för VG-nivån i grundskolan och Skolverket har i uppdrag att fastställa kriterier för nivån MVG under hösten år 2000. Lärarna skall själva utforma betygskriterier för betygstillfällena i år 8 och höstterminen i år 9. Detta innebär en stor omställning, som tar tid att "sätta sig".
Det sägs att den svenska skoldebatten kretsar mer kring betygsfrågor än i många andra länder. Betyg har i Sverige av tradition ansetts vara en politisk lika väl som en pedagogisk fråga. Min uppfattning är att vi nu i stället borde förflytta intresset från betygsskalans utseende till en mer mångfacetterad diskussion om arbetet med mål, resultat och utvärdering.
Utvecklingssamtalet är grunden för ömsesidig information och diskussion mellan elev, lärare och föräldrar om studieresultat, social och emotionell utveckling. Där kan samtalet bli nyanserat och läraren kan föra ett resonemang om var "på skalan" eleven befinner sig. Erfarenheterna hittills av utvecklingssamtalen är odelat positiva både för lärare, föräldrar och elever. Utvecklingssamtalet kan dessutom på begäran kompletteras av ett skriftligt omdöme, där elevens starka och svaga sidor och förslag till åtgärder kan beskrivas på ett utförligare sätt än genom ett betygssteg.
Jag är inte beredd att göra någon förändring av antalet betygssteg i grundskolan eller att införa någon möjlighet att använda "mellansteg" i form av plus eller minus. Det finns problem med alla betygssystem, där få men vida betygssteg skapar en typ av problem. En betygsskala med många steg ställer krav på många betygskriterier, vilket skulle styra undervisningen alltför hårt och i sin tur skapa andra problem.
Tyvärr är problemen med alla betygsskalor störst för elever med svårigheter, som Tuve Skånberg också påpekar. Jag är därför övertygad om att andra former av utökad och fördjupad information och diskussion kring elevens resultat i förhållande till målen kan göra större nytta än fler formella steg i betygsskalan eller möjligheter att sätta plus och minus.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.