tappning av översvämningshotade sjöar
Skriftlig fråga 2000/01:403 av Vänerlöv, Ingemar (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-12-08
- Anmäld
- 2000-12-12
- Besvarad
- 2000-12-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:403
av Ingemar Vänerlöv (kd) till miljöminister Kjell Larsson om tappning av översvämningshotade sjöarÄven om de besvärliga översvämningarna i Västsverige nu kulminerat på de flesta håll gäller detta inte Vänern. Eftersom Vänern kommer sist i översvämningskedjan visste hydrologisk expertis på ett tidigt stadium att här skulle det bli stora problem. Långt innan tvångstappning av Vänern påbörjades visste Vattenfall att det skulle bli nödvändigt, men man ansåg sig av vattendom förhindrad att själva börja tappa maximalt eftersom man kunde riskera skadestånd vid eventuella tappningsskador längs Göta älv. Först när länsstyrelsen tog över kunde tvångstappning beordras.
Vänern är nu en meter över normalvattenstånd, har redan passerat rekordvattenståndet från 1967 och kommer att fortsätta stiga fram till mitten av januari med ytterligare några decimeter, enligt SMHI. Redan nu ställer den växande Vänern till stora problem. På västgötasidan ligger hundratals hektar åker under vatten. Skulle någon sida av sjön utsättas för hård pålandsvind uppstår där gigantiska problem, då en pålandsstorm kan höja vattenytan med ytterligare en meter.
Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att nödvändiga tappningar av översvämningshotade sjöar och vattendrag ska kunna påbörjas så tidigt som möjligt för att eliminera eller lindra effekterna av långa och kraftiga regnperioder?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:403 besvarad av miljöminister Kjell Larsson
Svar på fråga 2000/01:403 om tappning av översvämningshotade sjöar
Miljöminister Kjell Larsson
Ingemar Vänerlöv har, mot bakgrund av vattenståndet i Vänern, frågat mig om vilka åtgärder regeringen ämnar vidta för att nödvändiga tappningar av översvämningshotade sjöar och vattendrag ska kunna påbörjas så tidigt som möjligt för att eliminera eller lindra effekterna av långa och kraftiga regnperioder.
När det gäller förhållandena i Vänern har jag inhämtat att både Länsstyrelsen i Västra Götaland och Vattenfall, som är det regleringsansvariga företaget, i början av november i år bedömde att det med hänsyn till den förväntade höjningen av Vänerns nivå skulle vara önskvärt att öka tappningen vid utloppet vid Vargöns kraftstation utöver vad gällande vattendom tillåter. Den 18 november fann länsstyrelsen att förhållandena blivit sådana att kriterierna var uppfyllda för att med stöd av 45 § räddningstjänstlagen ålägga Vattenfall att öka tappningen så mycket som möjligt utan att överskrida nivån +1,90 meter över havsytan vid Lilla Edets kraftstation. Tappningen ur Vänern har därigenom höjts till ca 1 100 kubikmeter per sekund, vilket kan jämföras med de 1 030 kubikmeter per sekund som vattendomen tillåter vid Vänerns nuvarande nivå. Tillrinningen till Vänern är dock betydligt större, vilket medför att Vänerns nivå enligt länsstyrelsens bedömning fortsätter att stiga till mitten av januari nästa år.
Om tappningen ur ett vattenmagasin ökas vid höga flöden för att begränsa skador uppströms kan i stället skador orsakas nedströms. Det är här fråga om svåra avvägningar. Om det bedöms att tappningen bör öka kan företaget åläggas detta med stöd av räddningstjänstlagen, vilket alltså nu skett beträffande Vänern. Det kan dock finnas situationer när det är angeläget att öka tappningen i ett tidigare skede än räddningstjänstlagen medger. Som jag, mot bakgrund av översvämningarna på flera håll i landet i år, besvarade Lennart Degerlidens fråga den 6 december 2000 övervägs för närvarande inom Miljödepartementet tilläggsdirektiv till Miljöbalkskommittén (M 1999:03) för att kommittén på grundval av relevanta vattendomar ska utreda behovet av ändringar i miljöbalken. Ändringar i lagstiftningen kan även föranledas av EU:s ramdirektiv för vatten.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.