Tandvård för asylsökande
Skriftlig fråga 2015/16:384 av Cecilia Widegren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-11-27
- Överlämnad
- 2015-11-27
- Anmäld
- 2015-12-01
- Svarsdatum
- 2015-12-09
- Besvarad
- 2015-12-09
- Sista svarsdatum
- 2015-12-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Flyktingkrisens inverkan på socialtjänsten, vården och tandvården, är redan påtaglig. Det tryck och den press som nu delar av socialtjänstens och vårdens personal är utsatt för är inte hållbar. Det ska vara ordning och reda i välfärden. Svensk vård- och tandvårdspersonal är eftertraktad och ansedd som duktig på organisation och att göra prioriteringar. Vi ska alltid ha fokus på kvalitet inom vården, tandvården och socialtjänsten.
Sverige befinner sig emellertid nu i en situation som vi inte har kontroll över. Läget är akut och extraordinärt. Detta gäller givetvis för alla som flyr från till exempel Syrien, men även situationen med att ta emot många flyktingar under mycket kort tid är extraordinär.
Migrationsverkets senaste prognos talar sitt tydliga språk. För år 2015 beräknas 140 000 till 190 000 asylsökande. Lägg därtill – eftersom Sverige för närvarande inte har kontroll över sina gränser – ett betydande okänt antal människor som tagit sig in i landet illegalt utan att ha sökt asyl.
I dag bedrivs drygt hälften av tandvården i Sverige i privat regi. Det är därför uppseendeväckande att den förordning som styr tandvård för asylsökande endast tillåter att behandlingen sker hos folktandvården. Enligt förordning (1994: 362) om vårdavgifter med mera för vissa utlänningar ska behandlingen utföras hos en tandläkare inom folktandvården. Detta försvårar för landsting och regioner att uppfylla sitt lagstadgade krav om att erbjuda och utföra tandvård för asylsökande. Detta är även något Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har bett ska förändras med anledning av det akuta och allvarliga läge som Sverige befinner sig i, den så kallade 47-punktslistan.
Med detta akuta och extraordinära läge är det angeläget att möjliggöra för fler att hjälpa till kring tandvården. Fokus ska alltid ligga på högsta möjliga kvalitet, inte vem som utför den.
Med anledning av det extra ordinära läget vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:
Avser statsrådet att inom kort ta initiativ till att genomföra en förändring av förordningen för att möjliggöra för fler tandläkare att kunna bidra?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:384 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Dnr Ju2015/09328/POL | ||
Justitiedepartementet |
Justitie- och migrationsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:384 av Cecilia Widegren (M) Tandvård för asylsökande
Cecilia Widegren har frågat statsrådet Gabriel Wikström om han avser att inom kort ta initiativ till att genomföra en förändring av förordningen för att möjliggöra för fler tandläkare att kunna bidra. Frågan har överlämnats till mig för besvarande.
Asylsökande vuxna har tillgång till tandvård som inte kan anstå och asylsökande barn under 18 år har tillgång till tandvård på samma villkor som bosatta barn. Varje kvartal lämnar staten ersättning till landstingen för att de ska kunna erbjuda såväl subventionerad hälso- och sjukvård som tandvård till asylsökande. Enligt förordningen (1994: 362) om vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar är en behandling hos en tandläkare inom folktandvården subventionerad.
Regeringen är väl medveten om att hälso- och sjukvården och tandvården står inför utmaningar framöver. Samtidigt har hälso- och sjukvården hittills på ett pragmatiskt sätt utvecklat sin organisation för att hantera den nuvarande situationen med ett stort antal asylsökande.
Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har en viktig roll att stödja landstingen genom föreskrifter och kunskapsstöd för att säkerställa att asylsökande får tillgång till den vård som är reglerad i lag.
Våra myndigheter följer den aktuella situationen i hälso- och sjukvården noga och regeringen har en tät kontakt med myndigheterna, landstingen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Regeringen får således regelbunden information om utvecklingen.
I den extra ändringsbudget för 2015 som regeringen överlämnat till riksdagen föreslås att 1,47 miljarder kronor tillförs landstingen för att de ska hantera den rådande situationen. Detta är utöver de satsningar som vi har föreslagit i budgetpropositionen för 2016 och som syftar till att stärka hälso- och sjukvården, bland annat med en extra miljard 2016.
Regeringskansliet går igenom de förslag som SKL har framfört i sitt PM ”Behov av regeländringar med anledning av flyktingsituationen”, som bland annat omfattar ett förslag på ändring av förordningen om vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar. Det kan inte uteslutas att det kan finnas anledning att vidta åtgärder mot bakgrund av ovan.
Stockholm den 9 december 2015
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.