tandläkarbrist
Skriftlig fråga 2004/05:818 av Ericson, Lars-Ivar (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-01-28
- Inlämnad
- 2005-01-28
- Besvarad
- 2005-02-02
- Svar anmält
- 2005-02-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 28 januari
Fråga 2004/05:818
av Lars-Ivar Ericson (c) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky om tandläkarbristTandhälsan i Sverige har glädjande nog förbättrats under de senaste decennierna men tandvårdsbehovet i framtiden kommer att öka eftersom andelen äldre i befolkningen ökar. En prognos som Socialstyrelsen nyligen publicerat visar att tandläkarna blir färre. I dag är de 7 300, år 2020 beräknas de vara 4 700. Orsaken är stora pensionsavgångarna och färre utbildningsplatser. Detta innebär att tandvården kommer att få svårt att klara vårdbehovet framöver. Som exempel kan nämnas att det finns stora risker att tandvården i Sydsverige inte lyckas ersätta kommande pensionsavgångar.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till ministern:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att undvika den förmodade bristen på tandläkare?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:818 besvarad av Leif Pagrotsky
Svar på fråga 2004/05:818 om tandläkarbrist
Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky
Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att undvika den förmodade bristen på tandläkare. Frågan är föranledd av att Socialstyrelsen under hösten publicerat en prognos för de kommande femton åren och som visar att antalet i yrket verksamma tandläkare kommer att minska från 7 300 till ca 4 700 år 2020. Minskningen beror huvudsakligen på att antalet nybörjarplatser på tandläkarutbildningen minskade i mitten av 1990-talet och att därmed antalet nyexaminerade kommer att understiga det antal som går i pension varje år.
Socialstyrelsen har också just i dagarna överlämnat ytterligare en rapport som belyser såväl tillgång till som efterfrågan på bland annat tandläkare. Socialstyrelsen betonar att både de offentliga och privatekonomiska förutsättningarna samt tandvårdsförsäkringens framtida utformning är avgörande för den långsiktiga efterfrågan. Rapporten innehåller inga antaganden om hur effekterna för efterfrågan på tandläkare kan påverkas av olika åldersgruppers tandvårdsbehov. Vidare grundas efterfrågeberäkningar huvudsakligen på den offentliga tandvårdens behov av tandläkare medan drygt hälften av tandläkarna arbetar privat. Socialstyrelsen drar slutsatsen av sin rapport att tandläkarutbildningen bör öka för att inte obalans ska uppstå på arbetsmarknaden.
Först vill jag erinra om att den neddragning av tandläkarutbildningen som ägde rum under mitten av 1990-talet grundades på antagandet att behovet av tandvård skulle minska eftersom tandhälsan har förbättrats avsevärt genom ett framgångsrikt förebyggande arbete, främst bland barn och ungdom. En viss minskning av antalet tandläkare var sålunda planerad och var motiverad.
Det är angeläget att vi försöker hålla tillgången av tandläkare i takt med behovet och efterfrågan så att vi undviker en situation där angelägna tandvårdsbehov inte kan tillgodoses. Jag kommer att följa utvecklingen mycket noga men det är i dag för tidigt att ta ställning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.