tandhälsan
Skriftlig fråga 2004/05:383 av Ekendahl, Maud (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-11-18
- Inlämnad
- 2004-11-18
- Besvarad
- 2004-11-24
- Svar anmält
- 2004-11-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:383
av Maud Ekendahl (m) till statsrådet Ylva Johansson om tandhälsanMänniskans tänder skvallrar många gånger om hur det står till rent ekonomiskt för personen i fråga. Tandstatusen på många människor blir tyvärr allt sämre. För unga människor finns fri tandvård. För ålderspensionärer finns högkostnadsskyddet. Dagens tandvårdsförsäkring, som är ett "lapptäcke", innebär att personer mellan 20 och 64 år står helt och hållet utanför systemet.
Unga människor i behov av tandvård väljer ofta det billigaste alternativet då de går till tandläkaren. Ett tydligt exempel är om en person måste rotfylla två tänder. Denna behandling kostar omkring 6 500 kr. Ett billigare alternativ är att dra ut tänderna. Det kostar ca 1 200 kr. För många människor, speciellt yngre, innebär det att man tvingas välja det billigare alternativet. Detta betyder ofta att man drar ut tänderna i stället för att laga dem.
Vad avser statsrådet Ylva Johansson att göra för att förbättra för dem som står utanför tandvårdsförsäkringen?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:383 besvarad av Ylva Johansson
Svar på fråga 2004/05:383 om tandhälsan
Statsrådet Ylva Johansson
Maud Ekendahl har frågat mig vad jag avser att göra för att förbättra för dem som står utanför tandvårdsförsäkringen.
Jag vill börja med att framhålla att det inte är korrekt att påstå att personer mellan 20 och 64 år står utanför systemet med tandvårds-försäkring. För alla åtgärder i förordningen (1998:1337) om tandvårdstaxa utom undersökning betalar försäkringskassan ut ett grundbelopp för personer i åldern 30@64. I åldern 20@29 ersätts också en del av kostnaden för undersökning. Grundbeloppen varierar för olika åtgärder, eftersom de motsvarar 30 % av det högsta arvode som fick tas ut för åtgärden innan fri prissättning infördes den 1 januari 1999. För protetik är ersättningsnivån 60 % av det tidigare högsta arvodet, men ett karensbelopp på 3 500 kr räknas av från ersättningen.
Den som har ett väsentligt ökat tandvårdsbehov som beror på långvarig sjukdom eller funktionshinder har rätt till högre ersättning oavsett ålder. Om man har behov av tandvård som är ett led i en sjukdomsbehandling kan man få tandvårdsbehandling inom ramen för högkostnadsskyddet för hälso- och sjukvård. Den som är funktionshindrad omfattas i många fall av landstingens särskilda ansvar för avgiftsfri uppsökande verksamhet samt nödvändig tandvård enligt hälso- och sjukvårdslagens (1982:763) avgiftsregler.
Patientkostnaderna för tandvård har dock ökat under de senaste åren, vilket Riksförsäkringsverkets senaste rapport om prisutvecklingen på tandvård visar. Samtidigt som ersättningsbeloppen i princip har varit oförändrade har både de offentliga och privata vårdgivarna höjt sina priser kraftigt. Prisökningarna har förklarats med att tandvården tidigare var underfinansierad. Det är emellertid anmärkningsvärt att tandvården även under de senaste åren haft en prisökningstakt som klart överstiger konsumentprisindex.
Många, särskilt de unga, har i dag en ganska bra tandhälsa. För den som har lite större behov av tandvård kan det dock dessvärre bli ganska dyrt. Att ett relativt stort antal människor i olika undersökningar uppger att de tvingas avstå från tandvård av ekonomiska skäl är inte tillfredsställande. Jag anser det därför som mycket angeläget att pris-utvecklingen på tandvårdsområdet dämpas och avser nu att ta initiativ till en dialog om prisutvecklingen med vårdgivarna och andra aktörer inom tandvården.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.