tandhälsan

Skriftlig fråga 2001/02:1242 av Pålsson, Chatrine (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-05-27
Besvarad
2002-05-31
Anmäld
2002-06-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 maj

Fråga 2001/02:1242

av Chatrine Pålsson (kd) till socialminister Lars Engqvist om tandhälsan

Kristdemokraterna har under flera år varnat för att tandhälsan kan försämras på grund av de höga kostnaderna för den enskilde. Bl.a. därför har vi ansett att även tandvården på sikt borde ingå i högkostnadsskyddet för sjukvårdande behandling. Vi har påpekat det orimliga i att tandvården har en egen försäkringslösning. Under senare år har alltfler partier i riksdagen anslutit sig till tanken om ett gemensamt högkostnadsskydd.

Syftet med ett högkostnadsskydd är att patienten ska veta vad man som mest kan behöva betala för sjukvård under ett år. När man drabbas av sjukdom ska man kunna känna trygghet och inte behöva avstå vård av ekonomiska skäl.

Tandvårdsöverläkare och klinikchefer bekräftade nyligen att läget var allvarligt. Tandhälsan är i vissa patientgrupper mycket dålig. Dessa larmrapporter måste vi ta på allvar.

Med anledning av ovanstående vill jag rikta följande fråga till socialministern:

Avser socialministern initiera en utredning som syftar till ett högkostnadsskydd som omfattar både sjukvård och tandvård?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1242 besvarad av socialminister Lars Engqvist

den 5 juni

Svar på fråga 2001/02:1242 om tandhälsan

Socialminister Lars Engqvist

Chatrine Pålsson har frågat mig om jag avser att initiera en utredning som syftar till ett högkostnadsskydd som omfattar både sjukvård och tandvård.

Regeringen har under den senaste tiden gjort stora satsningar för att förstärka tandvårdsförsäkringens skydd mot höga behandlingskostnader. Under åren 2001@2003 höjs tandvårdsstödets nivå med sammanlagt 700 miljoner kronor. Som ett första steg mot en mera omfattande förbättring av stödet har regeringen fattat beslut om ett högkostnadsskydd för äldre som omfattar protetiska behandlingar samt ett ökat stöd för bastandvård för samma åldersgrupp. Dessa förbättringar träder i kraft den 1 juli 2002. I propositionen Bättre tandvårdsstöd för äldre m.m. (prop. 2001/02:51) redovisar regeringen vidare sin uppfattning att ett högkostnadsskydd för alla bör införas på sikt.

Även om tandhälsan varierar mellan olika grupper i befolkningen finns inga belägg för att det generellt har skett några alarmerande försämringar av tandhälsan under senare år. Tvärtom har en påtaglig förbättring skett under de senaste årtiondena. I Socialstyrelsens rapport från mars 2002 om skillnader i tandhälsa och tillgång till tandvård konstateras dock att det finns stora skillnader när det gäller andelen av befolkningen som enbart har egna tänder. Skillnaderna kan enligt Socialstyrelsen förklaras med faktorer som nationalitet, socioekonomisk grupp, disponibel inkomst och tillhörande av visst geografiskt område. Sådana faktorer påverkar enligt rapporten även antalet tandläkarbesök. De variationer som ännu finns trots den generella förbättringen gör det viktigt att öka tillgången till tandvård för de grupper som har den sämsta tandhälsan. Utredningen om en samlad utvärdering av tandvårdsreformen m.m.(S 2000:03) kommer inom kort att redovisa resultatet av sin översyn samt utredningens förslag till förbättringar av tandvårdsstödet. I samband med behandlingen av utredningens förslag får det avgöras hur det fortsatta reformarbetet ska ske. Någon ny utredning avser jag inte att tillsätta.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.