Talitas nekade tillstånd för skyddat boende
Skriftlig fråga 2025/26:80 av Sanna Backeskog (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-10-07
- Överlämnad
- 2025-10-08
- Anmäld
- 2025-10-14
- Svarsdatum
- 2025-10-15
- Besvarad
- 2025-10-15
- Sista svarsdatum
- 2025-10-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)
Talita är en ideell organisation som erbjuder en väg ut ur prostitution, pornografi och människohandel för sexuella ändamål och in i ett helt nytt liv. Organisationens förebyggande arbete syftar till att motverka att unga tjejer hamnar i prostitution och pornografi, och det rehabiliterande arbetet gör det möjligt för kvinnor att lämna sexhandeln och skapa ett nytt liv i trygghet och frihet.
I Sverige driver Talita två skyddade boenden med rehabilitering i Stockholm (Villa Talita och Lilla Talita) samt en mottagning.
Det har de i alla fall gjort fram till nu. Sedan april 2024 råder tillståndsplikt för skyddade boenden, och nyligen meddelade Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) att Talita inte längre bedöms uppfylla kraven för sådant tillstånd. Ivo bedömer visserligen att personal och verksamhet uppfyller alla villkor men nekar dem ändå tillstånd då verksamheten har ett förbud mot att ta in alkohol på boendena. Ivo anser att alkoholförbudet strider mot kraven i 1 kap. 2 § SoL om respekt för den enskildes självbestämmande och integritet.
De kvinnor som söker sig till Talitas skyddade boenden är mycket utsatta. De har ofta tvingats konsumera alkohol och droger i samband med sexhandel. Här är alltså alkoholförbudet snarast ett utslag av just respekt för deras självbestämmande och integritet.
Det var en socialdemokratisk regering som tillsatte den utredning som låg till grund för den proposition som den nuvarande regeringen lade fram. Vi ansåg att lagen om tillståndsplikt var viktig för att säkerställa hög kvalitet och jämlika förhållanden över landet. Men – vi ser också att lagen är underfinansierad och att det av många ideella jourer är alldeles för dyrt både att ansöka om och leva upp till bemanningskraven. Risken att kompetensen, engagemanget och erfarenheten som finns i civilsamhället slås ut till förmån för privata vinstdrivande storbolag är tydlig.
I det här fallet verkar det som att Ivos bedömning inte ligger i linje med vad som varit lagstiftarens intentioner med trygga boenden med hög kvalitet. Rätten till självbestämmande och integritet är naturligtvis viktig, men rätten att slippa exponeras för droger och alkohol för bättre chanser att bygga ett nytt, tryggt liv borde väga lika tungt. Och här har Talita bedömt att deras boenden ska vara alkoholfria av respekt för den sistnämnda rättigheten. Det borde staten respektera.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall:
Avser ministern att vidta några generella åtgärder för att reglera tillståndsplikten för skyddade boenden, exempelvis för att säkerställa att alkoholförbud inte blir grund för avslag?
Svar på skriftlig fråga 2025/26:80 besvarad av Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)
Svar på fråga 2025/26:80 Talitas nekade tillstånd för skyddat boende
till Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M)
Svar på fråga 2025/26:80 av Sanna Backeskog (S)
Talitas nekade tillstånd för skyddat boende
Sanna Backeskog har frågat mig om jag avser att vidta några generella åtgärder för att reglera tillståndsplikten för skyddade boenden, exempelvis för att säkerställa att alkoholförbud inte blir grund för avslag.
Som statsråd kan jag naturligtvis inte uttala mig i ett enskilt ärende.
Syftet med den reform av skyddat boende som trädde i kraft den 1 april 2024 är att förbättra skyddet för, och stödet till, de som är i behov av skyddat boende och att stärka barnrättsperspektivet för barn som följer med en vårdnadshavare till ett sådant boende. Reformen innebär bl.a. att skyddat boende är en tillståndspliktig boendeinsats enligt socialtjänstlagen (2025:400) för personer som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp.
Bakgrunden till reformen är de brister i skyddade boenden som har varit kända under lång tid, bl.a. i fråga om situationen för medföljande barn. Grundläggande faktorer som bemanning, kompetens och tillgänglighet har tidigare varierat betydligt mellan boenden. Med hänsyn till att våldsutsatta personer ofta har omfattande behov av stöd och skydd har det alltså varit nödvändigt att skärpa kraven på kommuner, regioner och utförare.
Jag vill framhålla att regeringen noga följer frågan om skyddat boende och anser att det är angeläget att följa upp reformen i ett tidigt skede, eftersom barn och vuxna i dessa boenden är en särskilt utsatt grupp. Regeringen har därför vidtagit flera åtgärder för att följa reformen. Ett av dessa är att Statskontoret har fått i uppdrag att följa upp och analysera effekterna av reformen. I uppdraget ingår bl.a. att lämna förslag på hur regeringen kan utveckla den strategiska styrningen i det fortsatta arbetet med reformen samt på lämpliga åtgärder för att säkerställa att syftet med reformen uppnås. Uppdraget ska delredovisas senast den 18 maj 2026 respektive den 15 oktober 2027 och slutredovisas senast den 28 februari 2028.
Som ett led i uppföljningen av reformen med skyddat boende har regeringen även tagit initiativ till en serie rundabordssamtal med berörda aktörer. Samtalen sker halvårsvis och det senaste samtalet hölls den 14 oktober.
Stockholm den 15 oktober 2025
Camilla Waltersson Grönvall
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

