Talibanernas jakt på kvinnor

Skriftlig fråga 2024/25:478 av Kerstin Lundgren (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-11-21
Överlämnad
2024-11-21
Anmäld
2024-11-22
Svarsdatum
2024-12-04
Besvarad
2024-12-04
Sista svarsdatum
2024-12-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Fyra länder – Tyskland, Australien, Kanada och Nederländerna – riktade i slutet av september i år klagomål till Internationella domstolen (ICJ) mot talibanstyrets brutala jakt på kvinnors mänskliga rättigheter. Flickor och kvinnor nekas nu sina rättigheter på område efter område: rätt till utbildning efter sjätte klass, rätt till offentligt liv och synlighet samt rätt till grundläggande rättigheter. Det som pågår kan ses som könsapartheid.

Sverige, som står upp för den internationella och humanitära rätten, finns inte med som undertecknare. Detta förvånar och kräver en förklaring. Sverige kan rätta till misstaget genom att nu samla fler länder med en likalydande begäran.

Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:

 

Varför fanns Sverige inte med bland initiativtagarna och undertecknarna av klagomålet till ICJ mot talibanstyrets jakt på afghanska flickors och kvinnors rättigheter och på dess könsapartheid, och planeras något eget initiativ?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:478 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Svar på fråga 2024/25:478 Talibanernas jakt på kvinnor

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Svar på fråga 2024/25:478 av Kerstin Lundgren (C)
Talibanernas jakt på kvinnor

Kerstin Lundgren har frågat mig varför Sverige inte fanns med bland initiativtagarna och undertecknarna av klagomålet till Internationella domstolen (ICJ) mot talibanstyrets jakt på afghanska flickors och kvinnors rättigheter och på dess könsapartheid, och huruvida något eget initiativ planeras.

Under FN:s högnivåvecka i New York i september 2024 bjöd Tysklands, Australiens, Kanadas och Nederländernas utrikesministrar in till ett sidoevenemang med fokus på hur talibanregimen kan ställas till svars för de allvarliga kränkningar och övergrepp som begåtts mot Afghanistans kvinnor och flickor.

Sverige deltog vid evenemanget genom statssekreterare Diana Janse som framhöll Sveriges långa engagemang i Afghanistan och vikten av ansvarsutkrävande för talibanernas bristande respekt för kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Vid mötet ställde sig Sverige, tillsammans med bland annat Finland, Irland och Sydkorea, bakom det gemensamma initiativet vilket kräver att den självutnämnda talibanregimen lever upp till Afghanistans skyldigheter under konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) och därvid stödjer att frågan så småningom kan komma upp för behandling i Internationella domstolen.

Det finns en pågående utredning rörande Afghanistan i Internationella brottmålsdomstolen, som fokuserar särskilt på övergreppen mot kvinnor och flickor. Utredningen är en viktig möjlighet för att uppnå ansvarsutkrävande för talibanernas övergrepp i Afghanistan.

Sverige fortsätter att vara en tydlig röst för afghanska kvinnor och flickors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter, och vi fördömer återkommande talibanernas kränkningar och övergrepp. Vi deltar aktivt, såväl i nationell kapacitet som inom EU och i nordisk-baltisk krets, i arbetet i FN:s råd för mänskliga rättigheter liksom i FN:s tredje utskott som hanterar mänskliga rättigheter. Trots de svåra förutsättningarna bidrar Sverige under 2024 med ett omfattande stöd till Afghanistans folk, med fokus på kvinnors och flickors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter. Vi stödjer även insatser inom sektorer som hälsa, utbildning och försörjningsmöjligheter.

Jag uppskattar det starka stöd som finns i riksdagen för situationen vad gäller kvinnors och flickors åtnjutande av mänskliga rättigheter i Afghanistan.

Stockholm den 4 december 2024

 

 

 

Maria Malmer Stenergard

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.