sysselsättningsstatistik
Skriftlig fråga 1998/99:262 av Norinder, Patrik (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-01-20
- Anmäld
- 1999-01-26
- Besvarad
- 1999-02-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 januari
I regeringsförklaringen den 6 oktober 1998 fastslog statsministern målet att 80 % av befolkningen skall vara sysselsatt år 2004. Regeringens definition av sysselsatta frångår gängse AKU-statistik i två avseenden, nämligen dels åldersgrupperna genom att begränsa befolkningen till att gälla mellan 20 och 64 år, dels vilka slags arbeten som skall räknas. Som sysselsatt räknas den som arbetat minst en timme under en vecka. AKU:s arbetsmarknadsstatistik tar fasta på den del av befolkningen som ligger mellan 16 och 64 år.
För att kunna följa hur utvecklingen går för att uppnå det av regeringen fastställda målet behövs en tillförlitlig statistik som även går att härleda bakåt i tiden. I dag är sysselsättningsgraden låg jämfört med i början på 1990-talet.
I den arbetsmarknadsstatistik som bryts ned på länsnivå, och ges ut av länsarbetsnämnden, går det ej att fortlöpande följa hur sysselsättningen utvecklas på läns- och kommunnivå. SCB publicerar endast en gång per kvartal sysselsättningsläget på länsnivå. Denna statistik är dock ej jämförbar med regeringens definition för sysselsättningsmålet. Länsarbetsnämndernas statistik för arbetslöshet ger ingen fullödig bild av arbetsmarknaden genom att undanta vissa grupper, som t.ex. de som deltar i kunskapslyftet. Det är därför viktigt att kunna följa sysselsättningsläget löpande med tillförlitlig statistik för att kunna föra en adekvat arbetsmarknadspolitik.
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att månadsvis kunna följa regeringens sysselsättningsmål genom en tillförlitlig statistik nedbrytbar på kommunnivå?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:262 besvarad av Näringsminister Björn Rosengren
- Näringsminister Björn Rosengren
Patrik Norinder har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att månadsvis följa regeringens sysselsättningsmål med tillförlitlig statistik nedbrytbar på kommunnivå.
Låt mig först då förklara att regeringens mål för en sysselsättningsgrad på 80 % för befolkningen i åldern 20-64 år avseende år 2004 är ett mål för den nationella sysselsättningsgraden. Målet omfattar inte personer som är yngre än 20 år, eftersom dessa i så stor utsträckning som möjligt bör befinna sig i det reguljära utbildningsväsendet. Målet innebär också att man endast mäter den reguljära sysselsättningen, dvs. man räknar inte personer som deltar i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder som sysselsatta.
Sysselsättningsgraden mäts av SCB via en urvalsundersökning, den s.k. arbetskraftsundersökningen, AKU. Mätningen sker enligt den metod som rekommenderas av ILO och används av de flesta länder inom OECD. Den är en kvartalsundersökning som går ut till 51 000 personer varje kvartal, eller 17 000 per månad. Resultaten av denna urvalsundersökning räknas sedan upp till nationella tal och fördelas på kvartal även på län. På nationell nivå ger AKU i de flesta fall statistiskt tillförlitliga siffror även månadsvis. När det gäller uppgifter för landets olika län är det dock enbart kvartalsdata som ger tillräcklig statistisk tillförlighet.
Att månadsvis följa sysselsättningsgraden kommunvis är inte praktiskt möjligt då det är en urvalsundersökning. I vissa kommuner som t.ex. Stockholm, Göteborg och Malmö är det redan i dag möjligt att bryta ut målet för att kvartalsvis följa sysselsättningsgraden. I mindre kommuner, med t.ex. 10 000 invånare, skulle det dock bli fråga om en totalundersökning för att kunna följa sysselsättningsgraden månadsvis. Kostnaderna för att utöka AKU till dessa urvalsnivåer skulle bli omotiverat stora såväl ur finansiell synpunkt som med hänsyn till den mängd personer som skulle belastas med att svara på en sådan enkät.
Sammanfattningsvis, målet att öka sysselsättningsgraden bland befolkningen i åldern 20-64 år till 80 % år 2004 är satt på nationell nivå och skall därför följas på nationell nivå. Att utöka urvalet i AKU skulle i vissa kommuner medföra en totalundersökning vilket skulle innebära ett intrång i dessa individers integritet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.