Sysselsättningsmodeller för personer med funktionsnedsättning
Skriftlig fråga 2021/22:1082 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-02-14
- Överlämnad
- 2022-02-15
- Anmäld
- 2022-02-16
- Svarsdatum
- 2022-02-23
- Sista svarsdatum
- 2022-02-23
- Besvarad
- 2022-02-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Tyvärr finns det förutfattade meningar och en okunskap kring personer med funktionsnedsättning men också önskemål om att skära ned kostnaden för assistans av olika anledningar. Det genererar ytterligare stresspåslag att ständigt behöva leva med hot om nedskärningar som i sig med stor sannolikhet innebär begränsningar av möjligheterna att må bra och försöka leva ett så normalt liv som alla andra i samhället. Ur ett jämlikhetsperspektiv är det ovärdigt.
Det är sedan många år tillbaka känt att anhöriga till närstående med funktionsvariation får stressrelaterade sjukdomar, lider av psykisk ohälsa och får fysiska förslitningar på sin kropp och sjukskrivs från sitt arbete. Detta får de för att de drar ett tungt lass för att hjälpa och underlätta för sin närstående i vardagen. I slutändan innebär denna onda cirkel enorma kostnader för samhället som enkelt hade kunnat avhjälpas genom att man har ett mer jämlikt synsätt på familjer som lever med funktionsvariationer, inte minst ur ett anhörigperspektiv.
En person med funktionsvariation måste kunna leva ett så normalt liv som möjligt utan att ständigt vara orolig för att bli av med sitt personliga stöd och förlora en trygg ekonomi. Att delta i arbetslivet ska anses som en resurs för samhället och en avlastning för anhöriga som drar ett tungt lass. Det ska inte leda till ett ifrågasättande av ersättningsmodellen från Försäkringskassans sida om det är en godtagen sysselsättningsmodell som tydligt bidrar till personlig utveckling och inkludering i arbetslivet samt följer lagar och regler.
Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi:
Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta så att fler sysselsättningsmodeller omfattas av ersättningsmodellen från Försäkringskassan?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1082 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Svar på fråga 2021/22:1082 Sysselsättningsmodeller för personer med funktionsnedsättning samt 2021/22:1083 Fredat fribelopp för personer med funktionsnedsättning av Marléne Lund Kopparklint (M)
Marléne Lund Kopparklint har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar att vidta så att fler sysselsättningsmodeller omfattas av ersättningsmodellen från Försäkringskassan och för att fribelopp i inkomst inte påverkar bidrag för personer med funktionsnedsättning.
Det är viktigt att skapa goda förutsättningar för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i arbetslivet. Likaså ska sjukförsäkringen ge trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Personer med sjukdom eller funktionsnedsättning är en utsatt grupp med behov av samhällets stöd. Regeringen arbetar intensivt för att säkerställa detta.
Grundläggande för att beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning är att arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. För att beviljas sjukersättning krävs att arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt, och för att beviljas aktivitetsersättning krävs att arbetsförmågan är nedsatt under minst ett år. Habiliteringsersättningen, som den som deltar i daglig verksamhet kan få, påverkar inte någon av Försäkringskassans ersättningar.
Regeringen har bland annat låtit utreda sjukersättningen och aktivitets-ersättningens regelverk med syftet att förmånerna ska ge hög trygghet vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga, god förutsebarhet för den enskilde och stabilitet i tillämpningen över tid. Regelverkets krav för att en försäkrad ska beviljas förmånerna ska bli mer ändamålsenliga och i möjligaste mån ta tillvara den försäkrades arbetsförmåga.
Utredningen överlämnade i augusti 2021 betänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69). Betänkandet innehåller flertalet förslag i syfte att underlätta och skapa flexiblare möjligheter till arbete, studier och uppdrag för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Med förslagen skulle fler kunna få förbättrade möjligheter till att delta i såväl arbetslivet som samhällslivet. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Stockholm den 23 februari 2022
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.