sysselsättningsmål
Skriftlig fråga 2001/02:1228 av Attefall, Stefan (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-05-23
- Anmäld
- 2002-05-28
- Besvarad
- 2002-05-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 maj
Fråga 2001/02:1228
av Stefan Attefall (kd) till näringsminister Björn Rosengren om sysselsättningsmålMålet med 4 % öppen arbetslöshet har inneburit att politiken i alltför hög utsträckning fokuserat på att flytta människor från öppen arbetslöshet till åtgärder av olika slag för att på så sätt få en bättre statistik. Det andra målet som lanserats under senare år om en 80-procentig sysselsättningsgrad är bättre än målet om 4 % öppen arbetslöshet.
Men också sysselsättningsmålet måste formuleras om. I takt med att sjukskrivningarna ökar, ökar också sysselsättningen. Detta eftersom både de sjukskrivna och de arbetslösa som t.ex. får ett sjukvikariat räknas som sysselsatta. Den sysselsättningsuppgång som skett åren 1997@2001 har till 70 % bestått av ökad sjukfrånvaro.
Utredaren Jan Rydh påvisar i SOU 2002:5 hur missvisande nuvarande mål är och problemen med den nuvarande produktionen av statistik som inte på ett lättillgängligt sätt mäter andelen människor i arbete. Utredningen visar också att olika statistikproducenter har olika syften med sin statistikproduktion varför t.ex. definitioner och åldersindelningar skiljer sig åt.
Med hänvisning till det anförda vill jag fråga näringsminister Björn Rosengren:
Vilka åtgärder är näringsministern beredd att vidta för att införa ett sysselsättningsmål som fokuserar på de som verkligen arbetar (exklusive sjukfrånvaro) och utifrån detta sysselsättningsmål statistiskt mäta och redovisa sysselsättningen i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1228 besvarad av näringsminister Björn Rosengren
den 30 maj
Svar på fråga 2001/02:1228 om sysselsättningsmål
Näringsminister Björn Rosengren
Stefan Attefall har frågat mig vilka åtgärder regeringen är beredd att vidta för att införa ett sysselsättningsmål som fokuserar på dem som verkligen arbetar. Stefan Attefall tar i sin fråga upp att en del av den sysselsättningsökning vi ser äts upp av den ökande ohälsan i arbetslivet. Stefan Attefalls fråga är viktig. Sjukfrånvaron innebär välfärdsförluster såväl för enskilda människor som för samhället. Möjligheterna att klara tillväxt och välfärd både på kort och på lång sikt begränsas av den ökade sjukfrånvaron.
Sysselsättning mäts på regeringens uppdrag av Statistiska centralbyrån. Den mäts i Arbetskraftsundersökningarna sedan nästan 40 år tillbaka i åldersintervallet 16@64 år vilket ger internationell jämförbarhet. Dessutom mäts den i åldersintervallet 20@64 år med en något snävare definition för att följa upp regeringens sysselsättningsmål. Statistiken produceras utan någon som helst inblandning från regeringen.
Regeringen har för närvarande ingen avsikt att göra ändringar i Statistiska centralbyråns uppdrag beträffande sjukfrånvaro i sysselsättningsstatistiken. Det skulle orsaka tidsseriebrott som skulle försvåra uppföljningen av sysselsättningen för andra syften. Regeringen har valt en annan modell. Ett nationellt mål för hälsa i arbetslivet är en av punkterna i regeringens elvapunktsprogram. Ett sådant mål kommer att utarbetas och presenteras efter samråd med arbetsmarknadens parter.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.