Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sysselsättningsmål för Riksbanken

Skriftlig fråga 2005/06:1095 av Sköld Jansson, Camilla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2006-02-24
Inlämnad
2006-02-24
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2006-03-08
Svar anmält
2006-03-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 februari

Fråga 2005/06:1095 av Camilla Sköld Jansson (v) till finansminister Pär Nuder (s)

Sysselsättningsmål för Riksbanken

Torsdagen den 23 februari offentliggjorde Riksbanken ytterligare en räntehöjning. Detta trots försämrade arbetslöshetssiffror för januari och en inflation som är på nedåtgående.

Från många håll förs det fram invändningar mot den förda räntepolitiken eftersom den motverkar en positiv utveckling på arbetsmarknaden. Inte minst har statsminister Göran Persson låtit förstå att han gärna såge att Riksbanken avvaktade med räntehöjningar.

Jag har tidigare i en interpellation ställt frågan till statsrådet Pär Nuder om regeringen har några planer på att lägga om penningpolitiken och återigen sätta arbete åt alla som ett överordnat mål. Men trots statsministerns uttalade och trots att den socialdemokratiska partikongressen slagit fast att full sysselsättning är ”socialdemokratins allt annat överskuggande mål” gav Nuders svar inga indikationer på att regeringen skulle ha några planer på att ändra inriktning.

Vänsterpartiets uppfattning är att arbetslöshetsbekämpning ska vara det överordnade målet för den ekonomiska politiken och vi är kritiska till dagens ordning där prisstabilitet, inflationsbekämpning, sägs vara viktigare än sysselsättningen. Ett steg på vägen mot en annan politik kunde vara att åtminstone komplettera inflationsmål med mål för sysselsättningen.

Jag vill därför fråga statsrådet Pär Nuder:

Avser statsrådet att ta initiativ till att Riksbanken även får ett sysselsättningsmål?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:1095 besvarad av Sven-Erik Österberg

den 8 mars

Svar på fråga 2005/06:1095 om sysselsättningsmål för Riksbanken

Statsrådet Sven-Erik Österberg

Camilla Sköld Jansson har frågat finansministern om han avser att ta initiativ till att Riksbanken även får ett sysselsättningsmål. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Enligt 1 kap. 2 § riksbankslagen ska målet för Riksbankens verksamhet vara att upprätthålla ett fast penningvärde. Penningpolitiken anpassas därmed med utgångspunkt från utsikterna för den svenska inflationsutvecklingen. På detta sätt skapas hög trovärdighet kring prisstabilitetsmålet.

Riksbanken sätter räntan utifrån vad som är lämpligt för att nå målet för penningpolitiken. Räntan påverkar dock även andra områden som priserna på fastighetsmarknaden, graden av skuldsättning hos hushållen och utvecklingen på arbetsmarknaden.

Ekonomisk politik handlar om avvägningen mellan penningpolitik och finanspolitik. Penningpolitikens primära mål är prisstabilitet och Riksbanken har endast styrräntan som vapen. Beträffande finanspolitiken förfogar regeringen över flera instrument och den socialdemokratiska regeringen har en tydlig inriktning mot att bekämpa arbetslösheten och öka sysselsättningen.

Om Riksbanken utrustas med parallella mål finns en uppenbar risk att de olika målen hamnar i konflikt med varandra. Det är därför mer ändamålsenligt att det även fortsatt är finanspolitiken som används för att påverka arbetslöshet och sysselsättning.

Målet om 2 % inflation och delegering av besluten om reporäntan till en självständig centralbank är ett välfungerande ramverk för penningpolitiken. Det bidrar till att upprätthålla stabilitet och på sikt lägsta möjliga arbetslöshet. Det överensstämmer även med vad som gäller i en allt större del av omvärlden. Att stabilisera inflationen på en låg nivå bidrar till att minska svängningarna i inflationen och därmed också i den reala ekonomin. Sedan inflationsmålsregimen introducerades 1993 har den @ tillsammans med en väl avvägd finanspolitik @ bidragit till hög produktivitetstillväxt, bättre investeringsmönster, förbättringar i lönebildningen och stigande reallöner. Sedan mitten av 1990-talet har det skapats ca 300 000 nya jobb.

Inflationsmålet har uppnått hög trovärdighet. En förändring av det penningpolitiska ramverket riskerar att skapa osäkerhet till nackdel för stabiliteten, och därmed sysselsättningen, i Sverige.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.