Till innehåll på sidan

Sysselsättningen bland utrikes födda kvinnor

Skriftlig fråga 2015/16:1027 av Elisabeth Svantesson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-03-23
Överlämnad
2016-03-24
Sista svarsdatum
2016-03-30
Anmäld
2016-04-05
Svarsdatum
2016-04-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

 

Arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor är en av de största utmaningarna både ur integrations- och jämställdhetssynpunkt. Förra året jobbade 63 procent av alla utrikes födda kvinnor i åldern 20-64 år och sysselsättningsgapet mellan utrikes födda kvinnor och inrikes födda uppgår till ungefär 20 procentenheter. Detta är oacceptabelt och ställer krav på krafttag och reformer från regeringen.

Jag har tidigare belyst vikten av att Arbetsförmedlingen fokuserar sina insatser i samma utsträckning på kvinnor som män, något som inte sker i dag. Man behöver också bli bättre på uppsökande verksamhet och arbetsgivarkontakter med syfte att öka sysselsättningen bland utrikes födda kvinnor.

Vi vet att RUT-branschen fungerat som en språngbräda in på arbetsmarknaden, inte minst för många utrikes födda kvinnor som också startat sina egna företag där. När regeringen halverar taket i RUT finns risken att dessa möjligheter försämras. En utvidgning av RUT-avdraget, vilket är överenskommet i och med migrationsuppgörelsen mellan regeringen och allianspartierna, är bra. Men den fulla potentialen av detta riskerar att hämmas av att regeringen samtidigt halverat taket.

Med anledning av ovanstående är min fråga till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson:

Vilka åtgärder avser arbetsmarknadsministern att vidta för att minska sysselsättningsgapet mellan inrikes födda och utrikes födda kvinnor?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1027 besvarad av Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

Dnr A2016/00738/A

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknadsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1027 av Elisabeth Svantesson (M) Sysselsättningen bland utrikes födda kvinnor

Elisabeth Svantesson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska sysselsättningsgapet mellan inrikes födda och utrikes födda kvinnor.

Att varaktigt minska arbetslösheten och att öka sysselsättningen är en av regeringens viktigaste uppgifter. För att nå målsättningen görs investeringar i jobben genom regeringens jobbagenda som består av tre delar: investeringar i bostäder, klimatomställning och infrastruktur; en aktiv närings- och innovationspolitik för fler och växande företag; samt investeringar i kompetens och matchning.

Trots att sysselsättningen ökar bland utrikes födda kvinnor, är sysselsättningsgraden bland utrikes födda kvinnor fortfarande oacceptabelt låg. Regeringen anser att arbetsmarknadspolitiken i högre grad måste bidra till jämställdhet och motverka en könsuppdelad arbetsmarknad, bl.a. genom att kvinnors sysselsättning och arbetskraftsdeltagande ökar.

Arbetsförmedlingen har därför fått i uppdrag att ta fram en plan för hur myndigheten avser att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Myndigheten ska slutredovisa sitt uppdrag 2018. Dessutom förtydligades Arbetsförmedlingens uppdrag som rör jämställdhet 2015. Myndigheten ska utforma sin verksamhet så att den främjar jämställdhet och motverkar könsuppdelning på arbetsmarknaden.

Regeringen anser även att det är angeläget att både kvinnor och män får del av effektiva insatser för etablering på arbetsmarknaden. Arbetsför-medlingen påbörjade under 2014 ett arbete med att utveckla arbetssättet inom etableringsuppdraget, och det nya arbetssättet har visat sig leda till större jobbfokus i nyanlända kvinnors etableringsplaner. Regeringen bedömer att utvecklingsarbetet bör kunna bidra till ökad likvärdighet och ändamålsenlighet i de insatser som både kvinnor och män deltar i. Inom Arbetsförmedlingen pågår även ett omfattande utvecklingsarbete, som bland annat inbegriper satsningar på fler och förbättrade kontakter med arbetsgivare. Det finns mycket mer att göra, men förändringsarbetet är i gång.

För att korta tiden från nyanländas ankomst till arbete reformeras arbetet för nyanländas etablering. I budgetpropositionen, som riksdagen ställt sig bakom, föreslog regeringen ett antal investeringar som ska leda till en snabbare etablering på arbetsmarknaden, däribland förstärkta arbetsmarknadsinriktade insatser, validering och en rejäl höjning av ersättningen till kommunerna för mottagande av nyanlända. Regeringen har även gjort satsningar på kunskapslyftet som innebär både en kraftig utökning av antalet utbildningsplatser och åtgärder som syftar till högre kvalitet inom utbildning för vuxna. Regeringen är inställd på att det kommer att krävas ytterligare insatser för att skapa snabbare etablering på arbetsmarknaden.

Regeringens samtal med arbetsmarknadens parter, Arbetsförmedlingen och andra berörda myndigheter för att skapa så kallade snabbspår in på arbetsmarknaden för nyanlända inom etableringsuppdraget har lett till att flera snabbspår redan har presenterats. Regeringen ser positivt på att dessa insatser kommer att komma både kvinnor och män till del.

Regeringen har beslutat om en treårig satsning för sysselsättnings-främjande insatser via arbetsintegrerande sociala företag. Som ett led i det arbetet har Tillväxtverket fått i uppdrag att, i samverkan med Arbetsförmedlingen, utarbeta och genomföra ett nationellt program med insatser som stimulerar till att fler arbetsintegrerande sociala företag startar och växer för att därigenom öka antalet sysselsatta. Yallatrappan, som är ett exempel på ett arbetsintegrerande socialt företag, har hjälpt kvinnor med låg utbildningsbakgrund till jobb och egen försörjning.

Som Elisabeth Svantesson påtalar har regeringen kommit överens med Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna om att utvidga RUT-avdraget till att även innefatta flyttjänster, it-tjänster och utökat trädgårdsarbete. Finansministern har tidigare redogjort för vilka effekter på sysselsättning och företagande som regeringen förväntar sig till följd av den sänkning av RUT-avdraget som vi har genomfört. Som finansministern då framförde bedömer regeringen att förändringarna av RUT-avdraget inte innebär någon skillnad för de allra flesta RUT-köparna och att de därför bedöms få mycket begränsade effekter på såväl kvinnors som mäns sysselsättning och företagande.

Enligt överenskommelsen med allianspartierna ses även föräldra-försäkringen över i syfte att det för föräldrar som kommer till Sverige med barn endast ska vara möjligt att använda ett fåtal föräldrapenning-dagar efter barnets tvåårsdag. Den närmare utformningen av förslaget ska utredas. Utöver detta förväntas regeringens avskaffande av vårdnadsbidraget, vilket inte längre beviljas sedan den 1 februari i år, kunna bidra till att minska utrikes födda kvinnors utanförskap på arbetsmarknaden.

Stockholm den 6 april 2016

Ylva Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.