syrianer och assyrier i Irak
Skriftlig fråga 2003/04:1519 av Pilsäter, Karin (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-08-12
- Besvarad
- 2004-08-26
- Anmäld
- 2004-09-14
- Svar anmält
- 2004-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 augusti
Fråga 2003/04:1519
av Karin Pilsäter (fp) till utrikesminister Laila Freivalds om syrianer och assyrier i IrakDet lever ungefär 800 000 kristna i Irak, vilket motsvarar ca 3 % av landets befolkning. Den största gruppen är assyrier/syrianer. Efter Irakkonfliktens utbrott har många kristna i landet känt oro för våld och förföljelse av olika muslimska grupper och de senaste veckorna har spritbutiker, vars ägare oftast är kristna, utsatts för en rad attentat runtom i Irak. Enligt uppgifter från Amnesty International från i maj i år har 150 kristna familjer flyttat från södra Irak efter trakasserier och hot.
Söndagen den 1 augusti genomfördes en noga planerad och samordnad terrorattack riktad mot kristna kyrkor i Bagdad och Mosul. Elva människor dödades och ett femtiotal skadades. Genom attentatet sökte terroristerna inte bara splittra Irak och störa den amerikanska militära närvaron, utan har också lett till att den kristna minoriteten i Irak med rätta känner sig än mer utsatt till följd av det inträffade.
Med anledning av det ovan sagda vill jag ställa följande fråga till utrikesministern:
Vad gör ministern för att, inom Världssamfundet inklusive EU, bättre uppmärksamma den assyrisk/syrianska kristna minoritetens situation i Irak samt verka för ökad trygghet och säkerhet för denna grupp?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1519 besvarad av Laila Freivalds
den 23 augusti
Svar på fråga 2003/04:1519 om syrianer och assyrier i Irak
Utrikesminister Laila Freivalds
Karin Pilsäter har frågat mig vad jag gör för att, inom världssamfundet inklusive EU, bättre uppmärksamma den syrianska/assyriska kristna minoritetens situation i Irak, samt verka för ökad trygghet och säkerhet för denna grupp.
Den svenska regeringen ser mycket allvarligt på det omfattande våldet, och de upprepade attackerna mot civila i Irak. Angreppen på de fem kyrkorna är särskilt oroande eftersom det var första gången kristna utgjort mål för terrorattacker sedan de militära operationerna mot Saddam Hussein inleddes förra våren. Den kristna närvaron i Irak har historiska rötter och utgör en viktig del i ett pluralistiskt Irak. Attackerna mot kyrkorna är också ett uttryck för den bristande säkerheten som har lett till ökade spänningar mellan olika samhällsgrupper.
Det är därför viktigt att stödja Iraks regering i syfte att främja stabilitet, säkerhet och demokrati och motverka alla former av extremism. Den svenska landstrategin för Irak betonar att utvecklingssamarbetet bör uppmärksamma alla former av diskrimineringstendenser och aktivt medverka i dialog för att motverka detta. Sverige agerar i olika fora för att lyfta frågan om minoriteters rättigheter, medverka till att förbättra säkerhetsläget i landet och öka skyddet för de irakiska medborgarna. I Sverige har företrädare för Utrikesdepartementet träffat representanter för kristna minoriteter och är självklart redo att fortsätta dialogen.
Genom säkerhetsrådets resolution 1546 har FN givits en central roll i återuppbyggnaden av Irak. Bland annat utgör assistans i förberedelserna för det planerade parlamentsvalet en viktig del. Denna process blir ett kritiskt test på om en demokratisk utveckling får fotfäste i Irak. För närvarande hindrar det dåliga säkerhetsläget FN från att kunna återetablera sig i landet. En multinationell styrka till skydd för FN:s personal är därför under uppbyggnad, också andra åtgärder övervägs för att stärka skyddet.
Inom ramen för det svenska stödet till Irak kommer 10 miljoner US dollar att utbetalas till FN:s och Världsbankens samordning av det internationella biståndet, IRFF (International Reconstruction Fund Facility for Iraq). Sverige har en plats i IRFF:s styrkommitté och kan därigenom föra en aktiv dialog med såväl FN och Världsbanken som irakierna själva om prioriteringar. Sverige har i dessa diskussioner för avsikt att fokusera på våra kärnfrågor såsom demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter, inklusive kristna minoriteters rättigheter.
Inom EU har Sverige spelat en aktiv roll i framarbetandet av den Irakstrategi som framtogs redan den 17@18 juni. Avsikten är att EU ska agera i nära samarbete med och vara till stöd för FN i den fortsatta processen för Iraks återuppbyggnad. Inom EU pågår för närvarande diskussioner om vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att främja stabilitet och säkerhet i Irak och Sverige ser positivt på att inom ramen för EU bland annat bistå med civila insatser på både polis- och rättsstatsområdet. Detta är områden vi redan bilateralt bidrar till genom svenska polisinstruktörers utbildning av irakiska poliser i Amman och utbildning av irakiska domare som ILAC (International Legal Assistance Consortium) genomför.
Det är av stor vikt att det internationella samfundet sluter upp bakom FN och verkar för att ett fredligt och demokratiskt Irak utvecklas, där alla medborgares lika rättigheter respekteras. Jag kommer att fortsätta verka för att de mänskliga rättigheterna, inklusive minoriteters rättigheter, lyfts fram i olika sammanhang. Både Sverige och EU kommer att fortsätta medverka till ett förbättrat säkerhetsläge, något som är en förutsättning för att alla irakiers, också de syrianska/assyriska kristna, trygghet och säkerhet ska kunna garanteras.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.