Synliggörande av funktionsnedsättningar i skolans läroböcker
Skriftlig fråga 2007/08:1020 av Ericson, Lars-Ivar (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-03-28
- Inlämnad
- 2008-03-28
- Besvarad
- 2008-04-02
- Svar anmält
- 2008-04-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2007/08:1020 Synliggörande av funktionsnedsättningar i skolans läroböcker
av Lars-Ivar Ericson (c)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
I Skolverkets rapport Funktionshinders (o)synlighet i skolans läromedel redovisas hur funktionsnedsättningar sällan beskrivs i svenska läroböcker för grund- och gymnasieskolan. När personer med funktionsnedsättningar beskrivs så är det som något avvikande och något onormalt. Detta rimmar illa med tanken om alla människors lika värde och ökar inte förståelsen för människor med olika funktionsnedsättningar. Kränkande, exkluderande och diskriminerande är ord som finns med i rapportens slutanalys.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till utbildningsministern:
Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att funktionsnedsättningar ska beskrivas korrekt i skolans läroböcker?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1020 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2007/08:1020 Synliggörande av funktionsnedsättningar i skolans läroböcker
Utbildningsminister Jan Björklund
Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att funktionsnedsättningar ska beskrivas korrekt i skolans läroböcker.
Regeringen anser att det är av yttersta vikt att vars och ens unika värde respekteras och att verksamheten bedrivs i enlighet med skolans värdegrund. Det är därför mycket olyckligt om personer med funktionsnedsättning osynliggörs i svenska läroböcker eller beskrivs på ett nedvärderande sätt.
Av en läromedelsundersökning som Skolverket gjorde 2006 (rapport 284 Läromedlens roll i undervisningen) framgår att läroböckerna inte alltid svarar mot vare sig läroplanens eller kursplanernas mål i grundskolan. Det är problematiskt eftersom undersökningen också visar att många lärare anser att läroböcker säkerställer att undervisningen överensstämmer med läroplaner och kursplaner, vilket gör att läroböcker får en legitimerande funktion. Undersökningen visar dock att denna syn på läroböcker inte alltid är korrekt eftersom det i viss mån förekommer avvikelser i läroböckerna från läroplanernas värdegrund och kursplanernas innehåll.
En särskild utredare har haft i uppdrag att se över hur mål- och uppföljningssystemen för grundskolan och motsvarande skolformer kan stärkas och utvecklas för att kvaliteten i utbildningen ska bli bättre.
I utredarens betänkande Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan – förslag till nytt mål- och uppföljningssystem (SOU 2007:28) föreslås bland annat en ny kursplane- och läroplansstruktur. Detta förslag innebär bland annat att måldokumenten tydliggörs i syfte att bli ett reellt stöd till lärarna.
Detta kommer också att medföra att läromedelsförlagen får tydligare måldokument att utgå från vid framtagandet av olika läromedel.
Gymnasieutredningen (U 2007:01) har den 31 mars 2008 lämnat sina förslag till en reformerad gymnasieskola i betänkandet Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27). Utredningens förslag väntas medföra en översyn även av gymnasieskolans kursplaner.
Regeringen genomför också en omfattande satsning på kvalificerad fortbildning för lärare, som ger ökade möjligheter till fördjupning i undervisningsämnet. Lärarutbildningsutredningen (dir. 2007:103) ser över hur tillräckliga ämneskunskaper i utbildningen av lärare kan säkras.
Regeringen ansvarar varken för produktionen av läromedel eller för vilka läromedel som används i undervisningen. Genom ovan nämnda åtgärder anser jag emellertid att förutsättningarna kommer att förbättras för att läromedlen ska kunna leva upp till läroplanernas och kursplanernas mål och värdegrund i större utsträckning än i dag samt att lärarna får förbättrad kompetens i att välja och kritiskt granska läromedel.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.