Synen på Israel
Skriftlig fråga 2005/06:25 av Wikström, Cecilia (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-09-21
- Inlämnad
- 2005-09-21
- Besvarad
- 2005-09-28
- Svar anmält
- 2005-09-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 september
Fråga 2005/06:25 av Cecilia Wikström (fp) till utrikesminister Laila Freivalds (s)
Synen på Israel
Enligt ett pressmeddelande från tankesmedjan Agora ska utrikesminister Laila Freivalds delta i seminariet Muren i Palestina i ABF-huset i Stockholm den 26 september. Tyvärr tycks seminariets huvudsakliga syfte vara att bilda en front av ensidig kritik mot Israel.
De övriga deltagarna är kända Israelkritiker. Ingen medverkande deltagare representerar den israeliska regeringens perspektiv. Seminariet fokuserar på åtgärder som ska riktas mot Israel, till exempel bojkott, handelsrestriktioner och följeslagare. Terroristattackerna mot israelisk civilbefolkning, som föranlett att muren byggs, nämns inte alls.
Särskilt anmärkningsvärt är ISM:s (International Solidarity Movement) deltagande. På organisationens svenska hemsida står att läsa: ”ISM motsätter sig inte den väpnade kampen utan stödjer palestiniernas rätt till legitimt väpnat motstånd mot ockupationen så som det erkänns av internationell lag.” I verkligheten utförs detta ”väpnade motstånd” av terrororganisationer som bland andra Islamiska Jihad och Hamas.
Utrikesministerns deltagande i seminariet är anmärkningsvärt, och ytterligare ett exempel på att den svenska regeringen för en obalanserad Mellanösternpolitik.
Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att värna den position som Sverige hitintills haft: att slå vakt om att färdplanen för fred på nytt kommer i gång, vilket i sin tur förutsätter tredje lands opartiskhet i förhållande till de två länder som omfattas av konflikten?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:25 besvarad av Laila Freivalds
Svar på fråga 2005/06:25 om synen på Israel
Utrikesminister Laila Freivalds
Cecilia Wikström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att slå vakt om att färdplanen för fred på nytt kommer i gång och härvid påpekat att detta förutsätter tredjelands opartiskhet i förhållande till de två parter som omfattas av konflikten.
Jag delar frågeställarens uppfattning att en av de viktigaste uppgifterna för närvarande är att förmå parterna i konflikten att återgå till färdplanen för fred, som regeringen till fullo ställer sig bakom. Detta är ett engagemang som prioriteras högt i regeringens utrikespolitik, både i våra bilaterala ansträngningar och genom EU.
Regeringen har upprepade gånger framhållit att färdplanen stakar ut en framkomlig väg mot en tvåstatslösning, genom parallella åtgärder från parterna i tre faser under tre år. Planen har det samlade internationella samfundets stöd och har accepterats av båda parter. En av färdplanens principer är att båda parterna parallellt ska vidta åtgärder som kan föra fredsprocessen framåt. Därför ställer Sverige och EU i sin dialog med såväl Israel som den palestinska myndigheten tydliga krav på båda sidor.
Men för att en återgång till planen ska bli möjlig krävs stark politisk vilja från båda parter. Det behövs mer av det mod den israeliska regeringen visade genom tillbakadragandet från Gaza. Ett betydelsefullt första steg är att inte sätta upp några förhandskrav på palestinierna för en återgång till färdplanen. En utveckling på marken som riskerar att grusa förhoppningarna om upprättandet av en fullvärdig, demokratisk och ekonomiskt hållbar palestinsk stat måste också förhindras. Det gäller inte minst att stoppa bosättningsexpansionen på Västbanken och att dragningen av säkerhetsbarriären inte föregriper de framtida förhandlingarna om Jerusalems status.
Också den palestinska myndigheten måste visa mod. Om övergången till palestinskt styre i Gaza blir framgångsrik, kommer den palestinska myndigheten visa att den har vilja och förmåga att axla de skyldigheter och funktioner som krävs för att leda en stat. Det handlar nu främst om att skapa effektiva säkerhetsstrukturer som kan motarbeta och förhindra terrorism. Ett konkret exempel på svenska åtgärder är vårt bidrag med personal till EU:s insats för att stärka den palestinska civilpolisen (EUCOPPS).
Genom att upprätthålla och utveckla våra långvariga och djupa kontakter med israeler och palestinier har vi förutsättningar att vara en aktör i fredsansträngningarna också i framtiden. Vi kommer att fortsätta att ställa tydliga krav på båda parter, och vi kommer också att uppmuntra till kraftfulla insatser från EU:s sida, till stöd för återuppbyggnaden och i fredsarbetet.
Därmed hoppas regeringen bidra till att grunden för en ny och fullvärdig fredsprocess kan läggas.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.