Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

syfte med statligt ägande

Skriftlig fråga 2000/01:465 av Saarinen, Ingegerd (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-12-15
Anmäld
2001-01-16
Besvarad
2001-01-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 december

Fråga 2000/01:465

 av Ingegerd Saarinen (mp) till näringsminister Björn Rosengren om syfte med statligt ägande

Sedan början av 1980-talet lämnar regeringen årligen en redogörelse för företag med statligt ägande. Redogörelsen innehåller en översikt över den statliga företagssektorn samt beskrivningar av berörda företag och affärsverk. Regeringen har aviserat att kommande redogörelser ska utökas med en bedömning av hur intentionerna i besluten om verksamhetsmål har uppnåtts. Det finns ett samband mellan målen för företagens verksamhet och statens syfte med ägandet.

I skrivelse (1999/2000:20) lovade regeringen att lägga fram riktlinjer för hur äganderollen ska utövas i företag där staten är dominerande ägare. Ett grundligt analysarbete sades det där skulle påbörjas med syfte att genomlysa affärsidé och strategier. I skrivelsen från förra året betonades det också att regeringen avsåg att belysa syftet med ägandet av varje enskilt företag. I årets skrivelse redogör inte regeringen för något sådant syfte. Regeringen har, enligt vad man låtit meddela, inte heller någon intention att deklarera något sådant.

Min fråga är därför:

När och i vilket sammanhang ska regeringen redovisa syftet med ägandet för vart och ett av de statliga företagen?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:465 besvarad av näringsminister Björn Rosengren

den 17 januari

Svar på fråga 2000/01:465 om syfte med statligt ägande

Näringsminister Björn Rosengren

Ingegerd Saarinen har frågat mig när och i vilket sammanhang regeringen ska redovisa syftet med ägandet för vart och ett av de statliga företagen.

Låt mig först inleda med att konstatera att omvärlden för företagen med statligt ägande förändrats kraftigt sedan avregleringarna påbörjades i slutet av 1980-talet. Nästan samtliga av de tidigare monopolen och affärsverken arbetar i dag på fullt konkurrensutsatta marknader och har således värdemaximering som övergripande mål. De få verksamheter som fortfarande arbetar inom monopol har särskilda samhällsintressen att uppfylla. Men i dag verkar ca 85 % av företagen med statligt ägande i en avreglerad värld. För denna majoritet av företag med statligt ägande innebär globaliseringen och internationaliseringen att konkurrensen skärps ytterligare med än fler internationella etableringar i Sverige.

För att möta denna förändrade omvärld har regeringen sedan hösten 1998 ytterligare ökat sina resurser inom ägarförvaltningen och har förstärkt det aktiva ägandet. Detta har vi fått mycket beröm för, både i Sverige och internationellt, inte minst från OECD.

Nu är det dags för regeringen att ta ännu ett steg för att ytterligare stärka ägandet. Låt mig ge några exempel. Vi måste mäta värdeskapandet bättre och med större regelbundenhet. Regeringen måste också förbättra utvärderingen av de enskilda företagen i den årliga redogörelsen (skr. 1999/2000:120).

Staten är redan i dag en mycket stor aktör på de finansiella marknaderna via AP-fonderna och de noterade aktierna i den statliga bolagsportföljen. Den statliga bolagsportföljen med hel- och delägda företag utgör 25 % av det inhemska näringslivet. Det är därför ett stort ansvar som åligger regeringen att med omsorg och skicklighet utöva förvaltningen av den statliga portföljen eftersom detta får betydande konsekvenser inte bara för de enskilda företagen och kapitalmarknaden, utan för hela den svenska ekonomin. Detta fordrar givetvis att regeringen ger företagen med statligt ägande bästa möjliga förutsättningar att fortsätta utvecklas i positiv riktning och på så sätt skapa värdefulla jobb.

Vad beträffar syftena med statligt ägande så framgår dessa av de enskilda riksdagsbesluten för respektive bolag. Skulle det i enskilda fall finnas anledning att ändra på detta på grund av exempelvis kapitalbehov eller strukturlösningar så avser regeringen att återkomma med begäran om ändrade bemyndiganden.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.