Sveriges utsläppsminskningar och dess andel av åtaganden i andra länder
Skriftlig fråga 2008/09:440 av Johansson, Wiwi-Anne (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-12-19
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2008-12-19
- Besvarad
- 2009-01-13
- Svar anmält
- 2009-01-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 december
Fråga
2008/09:440 Sveriges utsläppsminskningar och dess andel av åtaganden i andra länder
av Wiwi-Anne Johansson (v)
till miljöminister Andreas Carlgren (c)
Klimatpaketet som nu har godkänts av en majoritet i EU-parlamentet gör det möjligt att lägga mer än hälften av åtgärderna i utvecklingsländer genom så kallade flexibla mekanismer, bland annat CDM. Enligt Institutet för tillväxtpolitiska studiers (ITPS) rapport Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt (A2008:008) är CDM inte ett kostnadseffektivt verktyg. ”Då koldioxideffektiviteten inte är systematiskt högre i OECD-länder än icke-OECD-länder, mätt i köpkraftspariteter, är det inte en huvudsaklig lösning att tillgodogöra sig utsläppsrätter från tredje land. De flexibla mekanismernas tillgodogörande bör därför endast i begränsad omfattning begränsas in i EU:s reduktionsmål” (s. 9). ITPS slutsats är att huvuddelen av utsläppsminskningarna måste ske inom EU-länderna.
Vänsterpartiet röstade i EU-parlamentet mot att mer än hälften av utsläppsminskningarna kan göras utanför EU. Men den svenska regeringen har varit pådrivande för att öka andelen utsläpp som kan göras utanför EU i förhandlingarna som föregått det nu beslutade klimatpaketet.
Med anledning av den kommande energi- och klimatpropositionen som regeringen aviserat till mars månad 2009 vill jag ställa följande fråga till miljöminister Andreas Carlgren:
Hur stor del av Sveriges minskningar av koldioxidutsläppen avser ministern ska göras i Sverige respektive göras genom CDM i utvecklingsländer?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:440 besvarad av Miljöminister Andreas Carlgren
Svar på fråga
2008/09:440 Sveriges utsläppsminskningar och dess andel av åtaganden i andra länder
Miljöminister Andreas Carlgren
Wiwi-Anne Johansson (v) har frågat mig hur stor del av Sveriges minskningar av koldioxidutsläppen jag avser ska göras i Sverige respektive göras genom CDM i utvecklingsländer.
Wiwi-Anne Johansson har tidigare ställt en liknade fråga och jag har då i mitt svar pekat på vikten av att upprätthålla en god balans mellan åtgärder genomförda inom unionen och utanför. Hur stor del de flexibla mekanismerna kommer att ha i vår klimatpolitik kommer att redovisas först i regeringens klimatproposition.
Genom klimatpaketet åtar sig EU:s 27 medlemsländer att genom EU-gemensamma, nationella och internationella åtgärder och lagstiftning gemensamt minska utsläppen av koldioxid med minst
20 procent och med 30 procent om andra länder gör tillräckliga åtaganden. I kölvattnet av EU:s framgångsrika och skyndsamma arbete med att enas om denna i samtiden hittills enastående och kraftfulla reglering har en väsentligen missriktad kritik velat göra gällande att EU:s åtagande urvattnats genom att en del av utsläppsminskningarna kan göras utanför unionen.
Det är bråttom med åtgärder för att klara klimatutmaningen. Från klimatsynpunkt är åtgärder mot klimatpåverkan dock lika värdefulla oavsett om de genomförs innanför eller utanför unionen. EU:s och Sveriges ansvar och bidrag till de globala insatserna mot klimatförändringar kan därför inte begränsas till att omfatta endast utsläppsminskningar inom EU. De pågående klimatförändringarna kräver att EU tar sitt ansvar genom åtgärder såväl inom som utanför unionen. Effektiva åtgärder inom unionen är i längden otillräckliga och det är nödvändigt att EU medverkar till åtgärder även i utvecklingsländerna. Utvecklingsländerna själva efterfrågar resurser för sådana insatser. Den geografiska fördelningen utgör således ingen urvattning av EU:s ansvarstagande.
Hög effektivitet i insatserna kommer att vara nödvändig i de mycket långtgående minskningar av de globala utsläppen som nu måste genomföras på alla fronter.
CDM är ett viktigt verktyg, som dock behöver reformeras och ett arbete med förbättringar pågår. Vid klimatmötet i Poznan fattades beslut om säkerställande av fortsatt miljöintegritet, ytterligare transparens och förbättrad regional fördelning. Också i klimatpaketet infördes en ytterligare kontrollfunktion. Fler instrument för att mobilisera investeringar för klimatförbättring kommer att behöva utvecklas. Målet är en globalt omfattande utsläppshandel som också säkrar en finansiering av de mycket stora kapitalbehov som en verkningsfull global klimatstrategi kräver. CDM är tills vidare den viktigaste mekanismen för resursöverföring till åtgärder mot klimatförändringar i utvecklingsländerna och deras hållbara utveckling.
På svenskt initiativ har en andel av utrymmet för CDM i klimatpaketet reserverats för insatser i de minst utvecklade länderna, som hittills fått en mycket ringa andel av projekten. Denna satsning på en ökad geografisk differentiering kommer att gynna hållbar utveckling i världens fattigaste länder.
Wiwi-Anne Johansson åberopar i sin fråga en rapport från ITPS och hävdar att rapporten anger att CDM inte är ett kostnadseffektivt verktyg. Regeringens underlag inför klimatpropositionen består dock av ett antal mer omfattande, teoretiskt välgrundade, sakligt initierade och auktoritativa analyser och rapporter: Klimatberedningens betänkande, kontrollstationsrapporten, IPCC-rapporten, Sternrapporten med flera som har en mer positiv syn på vikten av internationellt samarbete i klimatfrågan och en kostnadseffektiv fördelning av åtgärder. Detta underlag kommer jämte klimatpaketet att ligga till grund för fördelningen av insatser och resurser på åtgärder inom och utanför Sveriges gränser, som regeringen avser att redovisa i den kommande klimatpropositionen. ITPS gör gällande, vilket direktciteras av Wiwi-Anne Johansson att ”Då koldioxideffektiviteten inte är systematiskt högre i OECD-länder än i icke-OECD-länder, mätt i köpkraftspariteter, är det inte en huvudsaklig lösning att tillgodogöra sig utsläppsrätter från tredje land”. Detta påstående liksom flera andra av ITPS- rapportens slutsatser och analys beträffande klimatpolitikens lämpliga inriktning kan ifrågasättas. Likafullt indikerar även ITPS-rapporten vid en noggrann läsning att betydande fördelar finns med internationell utsläppshandel.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.