Sveriges strategi för att motverka fattigdom i konfliktdrabbade områden
Skriftlig fråga 2024/25:260 av Olle Thorell (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-10-20
- Överlämnad
- 2024-10-21
- Anmäld
- 2024-10-22
- Svarsdatum
- 2024-10-30
- Besvarad
- 2024-10-30
- Sista svarsdatum
- 2024-10-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Den globala rapporten Multidimensional Poverty Index 2024, utgiven av FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och Oxford Poverty & Human Development Initiative (OPHI), visar på en alarmerande koppling mellan konflikter och mångdimensionell fattigdom. Enligt rapporten lever cirka 455 miljoner människor i konfliktdrabbade områden, varav 218 miljoner befinner sig i länder som är i krig. I dessa länder är fattigdomsgraden betydligt högre, och utvecklingsframsteg som tidigare uppnåtts vänds ofta tillbaka på grund av den negativa påverkan som konflikter har på samhällets grundläggande funktioner. Skolor förstörs, tillgången till sjukvård och sanitet försämras och livsnödvändig infrastruktur kollapsar, vilket leder till ökad utsatthet och mänskligt lidande.
Rapporten påpekar att människor som lever i konfliktdrabbade områden är särskilt utsatta för multipla deprivationsfaktorer som näringsbrist, avsaknad av elektricitet, bristande skolgång och otillräckliga sanitetsförhållanden. Konflikt- och krigsdrabbade områden i länder som Afghanistan, Tchad och Centralafrikanska republiken har sammantaget bland de högsta nivåerna av multidimensionell fattigdom i världen, och framstegen i fattigdomsbekämpningen är i dessa områden mer än dubbelt så långsamma som i fredligare länder.
Rapporten riktar en tydlig uppmaning till världssamfundet att prioritera insatser i dessa konfliktdrabbade områden och att rikta stöd mot de särskilda behoven hos de mest utsatta. Detta kräver målmedvetna och långsiktiga investeringar i samhällsbyggande, tillgång till grundläggande tjänster samt fredsbevarande insatser. Trots Sveriges starka tradition av att vara en ledande biståndsgivare ser vi nu en regering som konsekvent nedprioriterar internationellt bistånd och i stället föreslår att biståndsmedel dras in. En sådan kursändring är inte bara kortsiktig utan också farlig för långsiktiga fattigdomsbekämpningsinsatser och riskerar att underminera Sveriges trovärdighet som en humanitär aktör på den globala scenen.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:
Hur avser statsrådet att säkerställa att Sveriges biståndsstrategier och internationella insatser fokuserar på de särskilda behov som lyfts fram i rapporten Multidimensional Poverty Index 2024, i synnerhet vad gäller att bekämpa multidimensionell fattigdom i konfliktdrabbade områden och att säkerställa tillgång till grundläggande tjänster?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:260 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2024/25:260 Sveriges strategi för att motverka fattigdom i konfliktdrabbade områden
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2024/25:260 av Olle Thorell (S)
Sveriges strategi för att motverka fattigdom i konfliktdrabbade områden
Olle Thorell har frågat mig om hur jag avser säkerställa att Sveriges biståndsstrategier och internationella insatser fokuserar på de särskilda behov som lyfts fram i UNDP:s rapport Multidimensional Poverty Index 2024, i synnerhet vad gäller att bekämpa multidimensionell fattigdom i konfliktdrabbade områden och att säkerställa tillgång till grundläggande tjänster.
Sveriges internationella bistånd bidrar till att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Genom det humanitära biståndet görs dagligen oerhört viktiga insatser som räddar liv, lindrar nöd och upprätthåller mänsklig värdighet för nödlidande människor som drabbas av väpnade konflikter.
Det långsiktiga utvecklingsbiståndet behöver också ha en konfliktdimension och riktas till de allra mest utsatta. Bland regeringens prioriteringar märks exempelvis förbättrad tillgång till rent vatten, sanitet och hygien i skolor, samt stärkta förutsättningar för trygga och säkra skolmiljöer. På hälsoområdet är en prioritering att främja hälsoinsatser för de mest utsatta, vaccinationer, tillgång till livräddande behandling och insatser för psykisk hälsa, särskilt i humanitära krissituationer.
Regeringen antog tidigare i år en strategi för fred, säkerhet och stabilisering för åren 2024-2028. Den ska bidra till konflikthantering och konfliktförebyggande i syfte att stärka förutsättningarna för utveckling och minska humanitära behov. Den ska vidare komplettera och förstärka andra delar av biståndet i konfliktländer och områden med hög konfliktrisk.
Utgångspunkten är att människor i konfliktdrabbade länder behöver skydd från våld, övergrepp och tvång samt tillgång till samhällstjänster som hälsa, sanitet, utbildning och boende. Det svenska biståndet bidrar till att förebygga och motverka grundorsakerna till krig och konflikt i syfte att förhindra mänskligt lidande, tvångsfördrivning och otrygg livsmedelsförsörjning.
Stockholm den 30 oktober 2024
Benjamin Dousa
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

