Sveriges ställning som gruvnation
Skriftlig fråga 2020/21:2061 av Eric Palmqvist (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-03
- Överlämnad
- 2021-03-04
- Anmäld
- 2021-03-05
- Svarsdatum
- 2021-03-10
- Sista svarsdatum
- 2021-03-10
- Besvarad
- 2021-03-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Sverige har en lång tradition av att bryta och förädla metaller och mineral. Vår gruvindustri har varit en av hörnpelarna som burit den svenska tillverknings- och exportindustrin. De värdekedjor som tillskapas kan inte överskattas, utan de arbetstillfällen och intäkter dessa ger är en förutsättning för det välstånd vi i dag tar för givet.
En förutsättning för att gruvnäringen ska kunna fortsätta att utvecklas på ett för Sverige gynnsamt sätt är att investeringsviljan finns, och detta har ett direkt samband med om det är lönsamt – eller inte – att bedriva gruvverksamhet i landet.
I en mycket väl ansedd återkommande rankning över gruvnationers attraktivitet att göra investeringar i ifrån Fraser Institute har Sverige på fyra år rasat från plats 8 år 2016 till plats 36 år 2020. Ett kraftigt underbetyg till ett land med ambition att ha en världsledande gruvsektor.
Detta innebär att Sverige har gått från att ha tillhört världens tio i topp-nationer på området till ett land med en medioker placering, och Sverige kan i dag jämföra sig med länder som Mali och Ghana.
Den försämrade placeringen riskerar att medföra negativa konsekvenser för Sverige som gruvnation. Den kapitalintensiva gruv- och mineralbranschen är helt beroende av långsiktiga investeringshorisonter. Att Sverige betraktas som attraktivt för gruvinvesteringar är av stor vikt, och globala rankningar speglar därför av sig på marknaderna. Att investerarna uttrycker oro över hur svensk lagstiftning ser ut och att tillämpningen av densamma av företagen uppfattas som inkonsekvent bör föranleda politisk handling, inte minst från regeringen.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Hur ser regeringen på att förtroendet för Sverige som gruvnation försämras i en internationell jämförelse, och vilka initiativ avser regeringen att ta i syfte att göra Sverige till ett mer intressant land att bedriva gruvbrytning i?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2061 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Svar på fråga 2020/21:1970 av Lars Hjälmered (M) Sveriges placering i den globala gruvrankningen, fråga 2020/21:1972 av Sten Bergheden (M) Sveriges rankning som gruvnation, fråga 2020/21:2009 av Helena Antoni (M) Sverige som gruvnation, samt fråga 2020/21:2061 av Eric Palmqvist (SD) Sveriges ställning som gruvnation.
Lars Hjälmered har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta med anledning av att Sverige störtdyker i den årliga internationella gruvrankningen, Sten Bergheden har frågat mig vad jag avser att göra för att Sverige återigen ska bli en attraktiv gruvnation för ökade investeringar och fler jobb i Sverige, Helena Antoni har frågat mig vad jag avser att göra för att lyfta Sverige som gruvnation och Eric Palmqvist har frågat mig hur regeringen ser på att förtroendet för Sverige som gruvnation försämras i en internationell jämförelse, och vilka initiativ avser regeringen att ta i syfte att göra Sverige till ett mer intressant land att bedriva gruvbrytning i.
Svensk gruv- och mineralnäring har betydelse för Sverige som land, i det regionala och lokala perspektivet samt utanför Sveriges gränser. Det handlar om arbetstillfällen, välfärd och utvinning av mineral samt metall viktiga för en grön omställning. Sverige producerade bland annat 91,5 procent av all järnmalm, 23,1 procent av allt guld och 10,8 procent av all koppar inom EU 2019. Sverige har också en stark prospekteringspotential för innovationskritiska mineral och metaller, såsom grafit, sällsynta jordartsmetaller, litium, kobolt, vanadin, volfram och tellur. Gruvdrift har samtidigt omfattande påverkan på närmiljön varför en genomgående miljöprövning är viktigt. Sverige ska fortsätta att vara ett föregångsland inom mineralnäringen när det gäller innovationsdriven och hållbar utveckling, samt en föregångare för en miljömässigt hållbar gruvnäring och avfallshantering.
Sveriges globala rankning i förhållande till enskilda policyområden i Fraser-rapporten ger en mer nyanserad bild vad gäller områden såsom rättssystem, socioekonomisk utveckling, handelsbarriärer, politisk stabilitet, lättillgänglig och kompetent arbetskraft, samt den allmänna inställningen till gruvinvesteringar. Vid en liknande undersökning av Mining Journal Intelligence, deras World Risk Report från 2020 ger Sverige en placering på 10:e plats bland 111 jurisdiktioner globalt. Bland EU:s medlemsstater är Finland, Sverige, Portugal och Irland de främsta länderna när det gäller Investment Attractiveness Index, vilket framgår av både Fraser-rapporten och kommissionens tillkommande Raw Materials Scoreboard 2020.
Moderna och effektiva tillståndsprocesser är en viktig fråga för regeringen. Tillståndsprocesserna på gruv- och mineralområdet regleras i både miljöbalken och minerallagen.
Regeringen har tillsatt en utredning för att lämna förslag på åtgärder för att uppnå en mer modern och effektiv prövning enligt miljöbalken. Syftet är att genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare prövningsprocesser samtidigt som ett bibehållet miljöskydd säkerställs. Utredningen ska bland annat fokusera på åtgärder som kan underlätta investeringar som bidrar till klimatomställningen eller innebär minskad miljöpåverkan. Utredningen ska lämna sitt betänkande i december 2021.
Regeringen har också gett Domstolsverket, länsstyrelserna och Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram samlad statistik för miljöprövningen. Sådan statistik är viktig, inte minst för att följa utvecklingen av handläggningstider. Uppdraget ska redovisas senast den 12 maj 2021.
Stockholm den 9 mars 2021
Ibrahim Baylan
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.