Sveriges röstning om EU:s jordbrukssubventioner
Skriftlig fråga 2008/09:615 av Sachet, Ameer (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-02-12
- Inlämnad
- 2009-02-12
- Besvarad
- 2009-02-18
- Svar anmält
- 2009-02-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 februari
Fråga
2008/09:615 Sveriges röstning om EU:s jordbrukssubventioner
av Ameer Sachet (s)
till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)
Den svenska regeringen har tidigare sagt nej till mer subventioner till det europeiska jordbruket. En kombination av sänkta priser och överproduktion har skapat ett europeiskt mjölkhav och ett smörberg. För att bli av med det ska det nu dumpas till låga priser i det som EU-kommissionen kallar ”känsliga områden”, allt för att europeiska bönder ska få betalt för det de inte har lyckats sälja. Bidraget blir 20 euro per 100 kilo mjölkpulver och 50 euro för 100 kilo smör. Samtidigt höjer EU de så kallade tilläggstullarna på fjäderfä från Latinamerika. Det går stick i stäv med den svenska regeringens tidigare uttalanden om att öppna upp den europeiska marknaden och underlätta för andra länder att komma in på den.
Besluten snedvrider marknaden och slår hårt mot bönderna i utvecklingsländerna. Strafftullarna gör det svårt för dem att exportera sina varor. Exportbidragen gör att europeiskt smör och mjölkpulver säljs till priser som de lokala producenterna inte kan konkurrera med. Konsekvensen blir att europeiska bönders inkomster tryggas av politiska beslut, samtidigt som u-ländernas jordbruk slås ut. Det förstör deras möjligheter att försörja sig själva och producera livsmedel till landets invånare. Återinförandet av exportbidrag på mjölk och smör skedde utan svenska protester. Däremot röstade Holland, Italien och Storbritannien nej till exportbidraget, som kommer att slå hårt mot jordbruket i utvecklingsländerna.
På vilka omständigheter och fakta har statsrådet baserat sitt beslut att omvärdera sitt tidigare negativa ställningstagande inför nya subventioner till det europeiska jordbruket?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:615 besvarad av Jordbruksminister Eskil Erlandsson
Svar på fråga
2008/09:615 Sveriges röstning om EU:s jordbrukssubventioner
Jordbruksminister Eskil Erlandsson
Ameer Sachet har frågat mig på vilka omständigheter och fakta jag har baserat mitt beslut att omvärdera mitt tidigare negativa ställningstagande inför nya subventioner till det europeiska jordbruket.
Den svenska regeringen är fortfarande helt emot exportbidrag och liknande subventioner. Vi driver frågan om deras avskaffande i alla forum där det är möjligt. I den så kallade Doharundan inom ramen för WTO har vi varit ett av de EU-länder som tydligast deklarerat detta. I samband med den senaste reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, den så kallade hälsokontrollen, drev Sverige linjen om en ökad marknadsliberalisering och att samtliga exportbidrag för jordbruksprodukter ska avskaffas. I dagsläget finns dock tyvärr inte majoritet för detta inom ministerrådet. Vi är också helt emot att i-länder ska ha möjligheten att under vissa förutsättningar tillämpa tilläggstullar, vilket vi också har drivit hårt i Doharundan.
Innan vi når denna målsättning är exportbidrag och tilläggstullar en del av den gemensamma jordbrukspolitiken. Kommissionen har enligt gällande regelverk möjlighet, att föreslå exportbidrag om marknadssituationen är sådan. Förslag presenteras i förvaltningskommittén för den samlade marknadsordningen, som den 22 januari fattade beslut om exportbidrag för mjölkprodukter.
Ameer Sachet kritiserar mig för det svenska ställningstagandet i detta sammanhang. Jag hoppas att jag redan gjort klart mitt starka motstånd mot exportbidrag. I förvaltningskommittén, vars uppgift är att tillämpa den politik som fastställts i ministerrådet, gäller det att rösta efter de regelverk som finns. Vid varje möte görs en bedömning enligt existerande regelverk. På dessa grunder avgörs Sveriges röst. För att fälla kommissionens förslag krävs att en kvalificerad majoritet av medlemsländerna röstar emot.
Kommissionen hade redan innan det aktuella mötet aviserat att man avsåg att införa exportbidrag och hade vid mötet ett hårt tryck på sig från många EU-länder att exportbidragen för mjölk och mjölkprodukter skulle vara ännu högre än den exportbidragsnivå som beslutades. I det här läget kunde Sverige antingen välja att stödja kommissionen i deras arbete att hålla exportbidragen på en låg nivå, eller att av principskäl rösta emot eller lägga ned sin röst. Min bedömning är att Sverige genom ett aktivt agerande inom ramen för kommittéväsendet där vi tar hänsyn till både marknadsförutsättningarna och andra länders positionering kan begränsa kommissionens tillämpning av olika marknadsinstrument i högre utsträckning än om vi röstar principiellt mot alla exportbidrag som kommissionen lägger fram.
Beträffande tilläggstullar är detta en tillämpning av den särskilda skyddsklausulen som finns i WTO:s jordbruksavtal. Skyddsklausulen ger ett antal WTO-medlemmar rätten att under vissa förutsättningar ta ut tilläggstullar på importen. Det gäller när priserna understiger ett visst referenspris eller om importkvantiteterna är högre än en viss referenskvantitet. Tilläggstullar ändras därför per automatik, men ändringar måste bekräftas genom omröstning i förvaltningskommittén för den samlade marknadsordningen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.