Sveriges mest onödiga utredning
Skriftlig fråga 2015/16:363 av Cecilia Widegren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-11-23
- Överlämnad
- 2015-11-24
- Anmäld
- 2015-11-25
- Svarsdatum
- 2015-12-02
- Sista svarsdatum
- 2015-12-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Så var det dags igen för den oförberedda vänsterregeringen att tillsätta en utredning, denna gång om apoteken. Tidningen Aftonbladet har redan kallat den ”Sveriges mest onödiga utredning” (Aftonbladet den 9 juni 2015). Den omreglerade apoteksmarknaden är nämligen i dag en av svenskarnas mest gillade tjänster.
Regeringen skriver i direktiven (Dir. 2015:118) att i uppdraget ska utredningen analysera den utveckling av apoteken som skett sedan omregleringen och analysera eventuella åtgärder som behövs för att säkerställa en god tillgänglighet av apotekstjänster i hela landet. Upplysningsvis, ansvarigt statsråd, har redan Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Statskontoret och Myndigheten för tillväxtanalys, för att ge några exempel, presenterat utredningar och genomfört en sådan granskning. Är detta verkligen att använda skattebetalarnas resurser på bästa sätt?
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys skriver till exempel i sin rapport 2014:3 att tillgängligheten till apotek har ökat genom fler apotek, fler försäljningsställen och förbättrade öppettider. Det finns i dag ungefär 1 300 apotek i Sverige. Det är drygt 350 fler än innan statens monopol på att bedriva apotek skrotades. Det motsvarar en ökning av tillgängligheten med nära 40 procent.
Det är i dag fler än sju av tio svenskar som bor närmare än fem minuters bilfärd till ett apotek. Det är endast drygt en av hundra personer som bor längre ifrån ett apotek än 20 minuter med bilen. Högst täthet av apotek per person finner vi efter omregleringen i Jämtland, Västerbotten och Gotland. Lägst täthet per person finner du i Stockholm, Blekinge och Södermanland.
Därtill införde alliansregeringen ett särskilt stöd för apotek i glesbygd. Resultaten hittills av omregleringen är att inget glesbygdsapotek lagts ned. I stället ska noteras att alla apotek utom ett går med vinst, även på glesbygden. (Källa: Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.)
Därför är det så olyckligt att det på skattebetalarnas bekostnad tillsätts en utredning som inte kommer att ge svar på framtidens utmaningar kring människors hälsa utan som kommer att blicka bakåt med ideologiska glasögon, lett av en partikamrat. Som med ogillande och skepsis betraktar valfrihet och mångfald som fienden och nostalgiskt längtar tillbaka till statliga monopol.
Det är kvalitet och ordning och reda som ska vara i fokus gällande all välfärdsverksamhet. Det är djupt oroande att vänsterregeringen tror att man utvecklar framtidens hälsotjänster mellan vården och apoteken genom att återreglera apoteksmarknaden och stänga till den innovationskraft och det utvecklingsentreprenörskap som detta utvecklat.
Med anledning av ovanstående och den oro som nu sprider sig bland apotekskunder och apotekspersonal vill jag fråga ansvarigt statsråd Gabriel Wikström följande:
Kan statsrådet dementera att apoteksutredningen handlar om en återreglering av den populära apoteksomregleringen, och vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att säkra och utveckla framtidens hälso- och apotekstjänster för patienter?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:363 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Dnr S2015/07574/FS | ||
Socialdepartementet |
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:363 av Cecilia Widegren (M) Sveriges mest onödiga utredning
Cecilia Widegren har frågat mig om jag kan dementera att apoteksutredningen handlar om en återreglering av apoteksomregleringen, och vilka åtgärder jag kommer att vidta för att säkra och utveckla framtidens hälso- och apotekstjänster för patienter.
Frågeställaren framförde likartade frågeställningar och synpunkter i en riksdagsfråga som jag besvarade för några månader sedan. Jag tar därför tillfället i akt att återigen understryka att det inte handlar om någon återreglering, men att det finns utrymme för förbättringar på den svenska apoteksmarknaden.
Cecilia Widegren hänvisar till bland annat Statskontorets uppföljning av apoteksomregleringen. Statskontorets rapport pekar på vissa oönskade effekter av omregleringen, främst att det verkar ha blivit svårare att förse kunderna med vissa receptbelagda läkemedel vid det första apoteksbesöket. Vidare upplever drygt hälften av apotekspersonalen att förutsättningarna för att göra korrekta receptexpedieringar och förutsättningarna för att ge information och rådgivning om läkemedel har försämrats efter omregleringen.
Mot bakgrund av de problem som bland annat Statskontoret lyfter fram ska utredningen analysera vilka eventuella åtgärder som krävs för att säkerställa att leverans- och tillhandahållandeskyldigheten av läkemedel efterlevs, samt analysera om det finns behov av ytterligare åtgärder för att främja en hög grad av direktexpediering respektive förbättra den service som ges när expediering ej kan ske. Utredningen ska vidare analysera och lämna förslag på åtgärder för att förbättra läkemedelsrådgivningen vid apotek och se över hur apotekens roll för en förbättrad läkemedelsanvändning kan utvecklas.
Till skillnad mot alliansregeringen vill jag säkerställa tillgängligheten till apotekstjänster i hela landet på ett långsiktigt sätt. Det finns i nuläget ingen samlad bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att på längre sikt säkerställa tillgängligheten till apotekstjänster i hela landet. Regleringen av och villkoren för apoteksombuden behöver också ses över i syfte att skapa varaktigt hållbara förutsättningar.
Jag konstaterar att både Sveriges Apoteksförening och Sveriges farmaceuter välkomnar den nya apoteksutredningen och dess fokus på apotekens roll för en god läkemedelsanvändning. Jag vill i denna kontext även referera till alla de möten med olika aktörer inom apoteksbranschen som jag och mina medarbetare hunnit med under min tid som minister. Flertalet är de problem och synpunkter som jag tagit del av i dessa sammanhang och som kräver en utredning för att kunna hanteras.
Stockholm den 2 december 2015
Gabriel Wikström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

